Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till det Habsburgska huset 1589—1604 af H. Hjärne - Bilaga 2 - Bilaga 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
SIGISMUNDS FÖRHÅLLANDE TILL DET HABSBURGSKA HUSET. 275
vigtigt, att konungen af Polen, som vill skada både tsaren o ell
kejsaren (midta mala ostenclit), ingenting finge veta.
Bilaga 3.
Wien Ark. Russiea 1599, 1600. I kejsar Rudolfs bref till
tsaren säges difficultatem præcipuam eam esse, quæ ex incerta
fra-ternæ successionis spe promanet. I ett referat af Dohnas åsigter
heter det: »Es erinnert aber der von Dohna beinebens
gehorsamblich, dass die Polen, wann sie erfahren, dass Ihr Mt. Gesandter in
den Schwedischen Porten gesehen, hierfür halten werden, samb Ihre
Mt. dem Herzog Carolo favorisiren, und dahero in künfftig, gleich
wie vom Zaun, Ursach nehmen möchten, was weiters in
Siebenbürgen und Walachei zu tentieren». Enligt ett yttrande af Dohna sjelf
hade hertig Karl redan nu sökt inleda förhandlingar med kejsaren:
»Sintemal dann auch Herzog Carl, wann ich in seine Port komme,
mich leicht zu sich erfordern möchte und etwan ingedenckt sein,
was bei Ihr Mt. alhie er gehorsambst gesucht, damit ich nit
impa-ratus offendire, stelle meinem Herrn och weiter anheimb, do Ihr Mt.
hierin kein bedencken, ob mir nit ein mündliche Instruction zu
geben sei, wie ich mich diess Orts zu verhalten, dann ich hierfür
halte, dass sein itziger Krieg in Iffland, quocunque tandem titulo,
gewisslichen die Polen zurückhalte, dass sie in der Wralachei und
Siebenbürgen keine grossere progressus thun können». Den polska
adelsoppositionen var öfvertygad derom, att habsburgarne understödde
hertig Karl. Malaspina skall hafva varnat några magnater för dessa
stämplingar, och från Rom skrefs till en senator, att hertig Karl
fick penningar från österrikiska huset med vilkor att draga ut på
tiden med kriget, så att polackarne måtte förstöra sina tillgångar
derpå och icke kunna vända sig åt; annat håll. Detta bref skall
hafva visats för Sigismund, som det dock ej syntes mycket bekomma,
hvadan många misstankar uppstodo emot honom sjelf. Enligt hvad
polackarne visste berätta, sade man vid kejserliga hofvet, att »hertig
Karl är kejsarens tjenare och gör allt efter hans vilja» (K.
Kozlow-ski, Przed rokoszem. Warschau 1866, sid. 23). Hvad man än må
tro om dessa rykten, synes det dock lätt förklarligt, att kejsarens
anhängare hyste en viss skadeglädje öfver Sigismunds motgångar i
Sverige. En kejserlig agent i Nordtyskland utbrister, när han
in-berättar om Sigismunds afsättning: »Und ist dem Kuning in
Schweden Recht widerfahren, et justo Dei judicio punitur et regno privatur
et spolians spoliatur (Wien Ark. Russica 1599: bref fr. Hermann
von der Becke, Stade 24 Aug. 1599).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
