- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
289

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Adolph Clodts anteckningar af Martin Weibull - Relation om slaget vid Halmstad 1676

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FORE SLAGET VID HALMSTAD.

289

Efter Christianstads eröfring syntes den danske konungen,
som i egen person kommenderade sin här, ej vilja försumma att
draga ytterligare fördel af sina framgångar, ty snart erhöll man
underrättelse i svenska lägret genom på rekognoscering utsända
ströfkårer, att han befann sig i fullt antåg mot vår här. Några
öfverlöpare, till härkomsten fransmän, bekräftade detta: de hade
lemnat den danske konungen med sin här lägrad på samma
valplats, der slaget stått; de visste bland annat berätta, att
framför andra, som stupat, öfverste Lutzow — densamme som
var så ryktbar för sin sällsynta kroppstyrka — blifvit djupt
sörjd inom danska hären och att fiendens plan nu var att
uppsöka och angripa svenska armeen, innan den hunnit till sig draga
förstärkningarne.

Hans exc. fältmarskalken Helmfelt ej mindre än de andra
generaler och öfversta!’, hvilkas mening vår glorvördigste konung
vid alla vigtiga öfverläggningar allernådigst inhemtade, höll icke
för rådsamt att utan nödtvång, och helst då inom få dagar en
ansenlig förstärkning kunde väntas från Finland och Sverige,
med så olika styrka våga ett afgörande fältslag, hvarpå hela
rikets väl berodde; men Kgl. M:t hindrades af sin stora [-bell]-] {+be-
ll]+} er t enhet och sin till det högsta stegrade stridslust att låta en
sådan mening gälla. Han hyste tvärtom den öfvertygelsen, att
vid ett tillfälle som detta största svårigheter och största faror
också föra med sig största ära och beröm; hans hjeltemodiga
sinne kunde ej förmås att vika för en fiende, som sökte
drabbning. Derför blef hans beslut att stanna qvar och afvakta
fiendens vidare företag under iakttagande af alla
försigtighetsmått, som kunskap och erfarenhet i krigsmaximer i förening med
behjertenhet och käckhet i utförandet kunde ingifva. Icke blott
blef ett läger afstucket på fördelaktigaste ställe, der en ström
bidrog till dess styrka. Till yttermera säkerhet och desto större
afbräck för fienden upprefvos alla mellan fienden och lägret
liggande bryggor. Vägar och pass befästes, och sjelfva lägret
förseddes med redutter och retranchementer ’). Men — vare sig
i följd af Kgl. M:ts visade försigtighet och oförsagdhet eller
också, såsom några säga, i följd af den plan fienden fattat att
före deras förening med armeen angripa de från Sverige
kommande förstärkningarne, hvilka befunno sig ej långt från Skånes

o: Lägret vid Askloster vid Viskan med hufvudqvarteret Syllinge.
il i st. Tidskrift 1883. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 25 01:10:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free