Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VARÄGERFRÅGAN.
341
Fartygens storlek måste således hafva varit densamma som
vikingaskeppens i vester, hvilken också blifvit beräknad till
40—80 mans besättning under samma period. Men hvar i
Ryssland eller i hela Europa finnas trädstammar, som kunna
rymma en sådan besättning med vapen, utrustning och proviant ?
Och huru är det tänkbart, att så många menniskor kunnat
färdas öfver Svarta och Kaspiska hafven i ekstockar smalare
eller åtminstone ej bredare än våra nu brukliga? Redan af
detta skäl synes mig gifvet, att den sedvanliga öfversättningen
af fiovôÇvlov är oriktig, och den grekiska texten nödgar oss
på intet ställe, der det är tal om ryssarnes fartyg, att sålunda
återgifva det. Hos de flesta folk har den urhålkade
trädstammen varit den första farkosten, och begreppet skepp
åter-gifves också derför i en mängd språk med ett ord, som betecknar
trädstam eller stam af ett visst trädslag. Dessa ord hafva
sedermera under förändrade förhållanden bibehållits i en
öfver-flyttad betydelse, så att de antingen kommit att beteckna fartyg
i allmänhet eller smärre farkoster utan afseende på deras bygnad.
Ett nära till hands liggande exempel härpå är det svenska
ekstock, hvars etymon är klar för hvar och en. Denna farkost
bygges ju gemenligen i våra dagar af furubräder. Ja,
vikingarnes egna namn på sina fartyg voro just på detta sätt bildade
både i Öster och vester, oaktadt skeppen åtminstone icke på
sistnämda ställe voro sålunda, bygda. Efter namnen på skeppen
kallades vikingarne i vester Askomanni af askr ask, som är ett
fornnord. namn på skepp, äfven användt af ryssarne, såsom fram-
skyldig i samma fel, som han sjelf så starkt beifrat i fråga om de beryktade
ryska chelandierna af år 773 (Mémoires de l’académie des sciences de S:t
Peters-bourg. T. XXIII N:o 1 sid. 221 o. f.). Ty äfven grekernas s. k. ovOiul voro
chelandier; det framgår bland annat just af ifrågavarande ställe, som till /eXavåia
ovaicwà (en art chelandier) räknar dessa sju till Dyrrhachium och Dalmatien
kommenderade us i erna. Derför måste här l| avTcov (sc. yelctvåiwv) t(ov oovatouv
öfversättas med »af dessa röda chelandier», hvilket just synes hafva varit termen
för de kejserliga eller kejsarens egna —- och om dem är här fråga — i motsättning
till de af strategerna utrustade. Ryssarnes fartyg kallas på andra ställen i denna
bok xaoàßict räv ’Pwç-xaQctßia och xagaßia cPovöixà. Konstantin nämner
för öfrigt aldrig ryssarne (skandinaverna) med något annat namn än Pojç. Det
är derföre oriktigt att med Kunik upptaga cPov<noi som ett grekiskt namn på
ryssarne sedan omkring 950. I här omhandlade 45 kap. omtalas ej de nio ryska
fartygen på samma ställe som de ryska soldenärerna, men i en längre ned
upptagen lista öfver omkostnaderna för expeditionen omtalas reparation af de nio
ryska skeppen., och på dessa böra naturligtvis ryssarne fördelas, om man vill veta
bemanningen på ett ryskt skepp, ej på de grekiska usierna eller chelandierna.
Äfven om man här öfversätter » ryssarnes sju usier», kan det dock icke vara fråga
om ryska skepp, ty ovtitai var termen för ett visst slag af grekiska krigsskepp.
Det är då fråga om ryska legosoldater, fraktade på grekiska skepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
