Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifliga förtrytelse och bragte med afseende på Arvid Gustafsson
till utbrott hela det misstroende, som de af Sigismund tillsatta
ståthållarne voro egnade att ingifva honom. Dessa känslor fingo
sitt uttryck i ett bref af den 23 Oktober 1594, hvari Stenbock
fick uppbära skarpa förebråelser för sitt tilltag samt kallades
att med första komma till Stockholm för att låta se sin
fullmakt och den förskrifning, han däremot gjort [1].
Detta blef signalen till den synnerligen hetsiga och envisa
striden mellan dessa män, hvilken utgör ett af de vigtigaste
momenten i den brytning, som nu skulle öfvergå fäderneslandet.
I stället för att hörsamma kallelsen sände nämligen Stenbock
tvänne skrifvelser, hvari han, för att tala med hertigen, »med
mycken vidlyftighet och förtretliga ord», gjorde sin »entskyllan» [2].
Karl svarade d. 25 Nov. med ett bref, som för honom är synnerligt
betecknande och som svårligen vare sig med afseende på
»vidlyftigheten» eller de »förtretliga orden» torde hafva gifvit efter
för Stenbocks. »Så hade I», heter det däri angående Stenbocks
bref, »med sådana högtrafviga svar väl mått haft fördrag och
icke bruka eder onyttiga mun på oss, liksom vi skola hafva
gjort Eder någon orätt, förty I ären icke för god därtill, att
man må skrifva Eder till och särdeles om det, som I hafve
tagit Eder före efter edert eget hufvud.» Han framhåller därpå,
att Stenbocks ståthållareskap ej innebar, att han skulle sätta
sig bredvid hertigen eller utfärda några befallningar, förr än
han först sport denne till. »Och det I mycket berömme Eder
så troligen och länge hafva låtit Eder bruka uti fyra konungars
tjänst, låte vi blifva i sitt värde, och det I själfve icke hade
’det sagt, så visste icke många tala därom». Att hertigen gjort
honom förhinder i det konungen efterlåtit honom ansåg hertigen
att Stenbock ej kunde bevisa; »men», fortsätter han därpå, »det
vi hafva skrifvit Eder till att I icke skalle taga något, förr än
I hade låtit oss veta därom, det är skedt därför, att vi vilja
veta, hvartill riksens uppbörd blifver använd och icke tillåta,
att hvar må taga som han själf vill, oss oåtspordt, förty det
är vi, som skola svara till riksens uppbörd, hvartill den blifver
använd, och icke I. Och därför få I hålla oss till godo, att vi
således hafve skrifvit Eder till.» Han förbjöd honom vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>