Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
S. J. BOETHIUS.
på sina gods1), och något sammanträde af regeringen egde ej
rum.
Hvad som under denna tid i synnerhet tog hertigens
uppmärksamhet i anspråk, voro de i det föregående skildrade
förvecklingarna med Erik Brahe under dennes andra vistelse i
Stockholm; och nu började också spänningen mellan hertigen och
Erik Gustafsson (Stenbock) — hvaraf vi sett de första spåren
vid det stora rådsmötet i Stockholm — att tydligare framträda.
Orsaken var den samma som med afseende på brodern i
Östergötland, nämligen frågan om ståthållarnes makt öfver
kronouppbörden inom sina län2), men dertill kom äfven att hertigen
gjorde Erik Gustafsson ansvarig för det utspridda ryktet, att
hertigen i vredesmod förgripit sig på riksrådet Bengt Ribbing,
så att denne däraf ljutit döden3). Ej häller blef förhållandet
till Arvid Gustafsson och Klas Flemming under denna tid
förbättradt4).
Trots dessa obehag kan dock ej ställningen i någon
väsentlig grad sägas hafva blifvit förändrad mot hvad den var, då
hertigen i Mars gaf efter för rådets begäran, att han måtte
bibehålla regeringen, till dess Sigismund närmare förklarat sig, men
det är naturligt, att en så osäker situation som den dåvarande
skulle vara i hög grad pröfvande för hertigens otåliga och
misstänksamma lynne, och då konungens svar dröjde och han ej
längre ansåg sig kunna lita på Stockholms borgerskap, med hvilket
han råkat i tvist :i.ed anledning af Sigismunds privilegier för
staden, samt han äfven började frukta att utspridda rykten om
hans reformerta sympatier skulle beröfva honom presterskapets
förtroende, förlorade han å nyo tålamodet och återkom på nytt
till sin hotelse att nedlägga regeringen. I sitt ofvan (s. 33) anförda
’) Tidtals uppehöllo sig dock några af dem i Stockholm; se ofvan s. 38
och af ett bref till drotsen af den 19 Maj 1595 (Karls Reg.) ses att denne då
nyligen varit i Stockholm.
2) Karls Reg. d. 25 Maj 1595, ett strängt bref till E. Gustafsson, emedan
han ändrat hertigens invigningar, på kronans spanmål.
3) Då Stenbocks uppgifne sagesman And. Mårtensson förnekade sig hafva
sagt något sådant, förklarade sig nämligen hertigen ämna hålla sig till Stenbock,
tv han tänkte icke längre »torka in sådana lögner och sqvaller». Karls Reg. d. 15
Febr. och 16 Apr. 1595, Se »Hist. markvärd.», II, ss. 129 o. f. Hertigen har i sitt
Calendarium antecknat med anledning af Ribbings död: »en omistandes man. men
Gud tager de fromme bort för olyckans skull»,-ett yttrande som hvarken vittnar
om någon ovilja mot den döde eller om någon känsla af egen skuld.
4) Jmf. ofvan s. 53. Reg. d. 10 Apr. I Karls Reg. 1595 finnes ett nytt skarpt bref
till Flemming af den 4 April; d. 22 och 29 Apr. befalde han, att en Mikel
Dalkarl skulle fängslas, som Flemming sändt till Dalarne sannolikt i syfte att förleda
allmogen och som i Stockholm brukat »sin onyttiga mun» om hertigen. Ibid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
