Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94-1 5 9 6. 75
bref till af borgerskapet den 30 April angående privilegiernas
laglighet — hvari han äfven beklagade sig öfver att riksrådet vid
förhandlingarna om denna sak »liksom oftare tillförene» hade
förbigått honom — sade han sig sålunda vara alldeles utledsen
vid regeringen och det sätt som nu är, »då ingen s ät er annan»,
och ännu bestämdare uttalar han sig i samma riktning i den
märkliga skrift, som han den 15 Maj sände ärkebiskopen,
professorerna och kapitulares i Upsala, och hvari han i verkligt
högstämda ordalag själf tecknat sin i ordets högsta mening
protestantiska uppfattning1). Sedan han däri förklarat, att han,
så snart han vid pingsttiden kommit tillsammans med rådet,
ämnade nedlägga regeringen, fortfar han: »Och ändock Gud
allsmäktig är allena den, som sitt heliga, gudomliga, rena och
klara evangelii sanning såsom ock det verldsliga regemente skickar
och vid makt håller, så hafver dock,.utan (be)röm till sägande,
Gud så täckts och behagat och på en tid och härtill att bruka H.
F. N:s person till sitt redskap och sitt heliga ords understyrkelse
här i detta rike.» Nu tycktes dock detta ej längre vara hans
vilja och äfven folket tycktes nu tröttas vid sanningen, och
derför ämnade hertigen hädanefter endast för invånarne i sitt
furstendöme hafva ospard t »lif och ali välfärd».
Andra anledningar till den i skrifvelsen omtalade
råds-sammankomsten, som enligt hertigens kallelsebref af den 5 Maj till
Hog., Ture och Kl. Bjelke, N. Gyllenstjerna, G. Banér, Erik Sparre
och Gustaf Gabrielsson skulle hållas i Stockholm och äfven bevistas
af några »förnämlige» af adel, utgjorde ett rykte om konungens
hemkomst samt de nu allt mer framskridande fredsunderhandlingarna
med Ryssland. Med afseende på dessa var Karls förnämsta
bekymmer, att Kexholm skulle utrymmas, innan den allt från
medeltiden osäkra gränsen blifvit säkrare faststäld2), och han
hade härom redan skriftligen begärt rådets utlåtande3). Sedan
»rik s en s råd i Östergötland»4) jämte honom underskri fvit ett
bref härom till sändebuden, uppfordrade han också härtill Nils
Gyllenstjerna, af hvilken han till en början blott erhållit det för
denne karaktäristiska svaret : »res gesta? juventutis sunt, consilia
et actiones mediæ ætatis, vota ver o et p reces senum», hvilket
t) Karls Reg. 1595. Jmf. Norlin, a, a., ss. 101 o. f.
2) Se Karls Reg. 1595 den 21 Mars och 5 Mai.
:J) Karls Reg. den 18 April och 19 Maj 1595. "
4) II. och T. Bjelke samt G. Banér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
