- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
77

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94-1 5 9 6. 77

gifvandet, att då äfven några af de andra stånden borde kallas
samt att man vid rådsmötet skulle bestämma tid ocb plats
härför1). Nu kallade ban också de öfriga i Sverige befintliga
riksråden Axel Lejonhufvud, Erik Gustafsson, Jöran Posse och
Erik Abrahamsson2), klagade i ett nytt kallelsebref till drotsen
öfver att allt bekymret hittills mest fått hänga på honom, och
tillkännagaf för rådet i allmänhet, att han i af vak t an på dess
ankomst skulle begifva sig till Gripsholm3).

Något allmänt rådsmöte kom oaktadt allt detta nu ej till
stånd i Stockholm och på sin höjd hafva några få af riksråden
strax efter pingst besökt honom på Gripsholm. Den 12 Juni
di tk al lade han nämligen, under tillkännagifvande af Gust.
Gabriels-sons ankomst, Jöran Posse, Kl. Bjelke och Erik Sparre för att
rådslå om hvilka skulle verkställa gränsregleringen, och den 16
Juni befinnas också de därtill utsedde hafva erhållit sin fulllmakt.

Vid denna tid hade hertigens oro och missnöje med
ställningen up pd rif vit s till sin höjdpunkt genom rykten om
misstänkta rustningar, som af Flemming förehades i Finland4), saint
genom konungens nu omsider ankomna svar på Jakob Klassons
beskickning5).

Med afseende på Flèmming begärde ban i en skrifvelse,
daterad Gripsholm den 17 Juni, — möjligen på den ofvan nämda
rådssammankomsten därstädes — rådets utlåtande om ej denne
på grund af sitt egenmäktiga uppträdande borde hemkallas och
på hvad sätt man, om han ej ville komma, skulle låta »fordra’n».
Finge han och andra göra som de ville, ämnade ej hertigen vidare
befatta sig med regeringen ; ett rykte att Flemming fått fullmakt
att styra Finland med förbigående af hertigen och rådet, ansåg
han icke trovärdigt, ty äfven konungen själf var skyldig att
styra den landsändan »med råd» liksom andra. Rådets svar
är ej kändt, men kallelsebrefvet hade hertigen redan 5 dagar
förut låtit uppsätta. Flemming ålägges däri att medfölja budet

1) Karls Reg den 19 Maj 1595.

2) På dennes begäran att befrias från rådsgöromålen svarade han den 12
Juni att han ej kunde befria honom, men att han fick inför rådet uppsäga sin
tjänst. Jmf. ofvan s. 22.

3) Karls Reg. den 24 och 29 Maj saint 5 Juni.

4) Den 10 Juni be fal de Karl att förhör skulle anställas med Arv.
Henriksson, om det var sant att Flemming samlade krigsfolk, utrustade flottan, pålade
gärder och hade haft obeqväma ord om hertigen. Hertigen undrade om han
ämnade föra ett nytt krig till sjös mot Ryssland. Karls Reg.

5) Hertigen begär den 19 Juni af Sparre kopior af de bref som rådet i
dessa, dagar fått med Jakob Klasson. Ibid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 20:38:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free