Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
H. HJÄRNE.
Genom Korsakovs undersökningar har författningskrisen i
Ryssland 1730 kommit att framträda i en helt och hållet ny
dager. Det visar sig, att det konstitutionella partiet i dess
olika skiftningar omfattade den ojemförligt största delen af den
ryska adeln, och att enväldets återupprättande endast försiggick
genom en statskupp, som för flertalet utgjorde en öfverraskning.
Nära nog alla voro ense om kejsarmaktens inskränkande inom
vissa lagliga gränser. Meningsskiloaderna rörde egentligen det
sätt, hvarpå de nva konstitutionella myndigheterna skulle
organiseras, och i detta afseende stodo oligarkerna i rådet och den
öfriga adeln skarpt emot hvarandra. Adeln vände sig till
kejsarinnan med begäran, att hon skulle sammankalla en stor
församling för att utarbeta en ny »regeringsform», hvilket
uppdrag man ej ville hafva anförtrodt at rådet på egen hand.
Endast under detta vilkor återlemnades »suveräniteten» till henne,
men sedan hon väl tryggat denna genom en ny hyllningsed och
åtskilliga väl beräknade regeringsåtgärder, hördes ingenting vidare
af den påtänkta stora reformen. Hufvudmännen för deri
konstitutionella rörelsen förföljdes eller undanskötos, och styrelsen föll
i det tyska petersburgspartiets händer, för hvilket utsigten att
nödgas dela makten med en rysk adelskorporation, utrustad med
sjelfständiga befogenheter, redan från början varit allt annat än
lockande.
Eorsakov framhåller med bestämdhet, att den ryska adelns
författningsprojekt närmast utgingo från idéer af svenskt ursprung,
och han anför åtskilliga talande bevis för denna åsigt. Hans
kännedom om Sveriges statsskick under frihetstiden är likväl i
flere afseenden bristfällig och icke hemtad omedelbart ur
originalkällorna, utan ur senare utländska arbeten, i synnerhet
Norden-flychts kortfattade historiska öfversigt: Die Schwedische
Staatsverfassung in ihrer geschichtlichen Entiüickelung (Berlin 1861).
Det torde derför icke vara utan intresse från svensk synpunkt
att något närmare skärskåda detta ämne, som äfven i någon
mån vinner ökad belysning genom hvad våra dåvarande
diplomater i Ryssland, envoyén von Ditmer ,i Moskva och
kommissionssekreteraren Morian i Petersburg, hafva att förmäla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
