Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
203
det gammalryska partiet, som efter Mensjikovs fall och
hertiginnans af Holstein död vann allt större inflytande, såg i honom
egentligen arftagaren till hans faders, den olycklige tsarevitsch
Alexejs lagliga anspråk, oberoende af vare sig Peter den stores
stadga om kejsarens rätt att godtyckligt utnämna efterträdare
eller af Katarinas testamente, som till och med förfogade om
tronföljden bortom efterträdarens regering. Det var de stora
bojarätternas afsigt att i den nye herskarens namn undanrödja
det tryckande petersburgska oket och återknyta sambandet med
det forna moskovitiska statsskicket. En fullständig reaktion
öfverensstämde utan tvifvel icke med deras önskningar och måste
dessutom förefalla dem temligen svår att åvägabringa. Ibland
dem sjelfva rådde för öfrigt icke den bästa endrägt. En gren
af ätten Dolgorukoj förstod att för egna rent personliga syften
innästla sig i kejsarens gunst och sålunda höja sig på sina
medbroders bekostnad. Detta väckte motstånd i synnerhet hos
ätten Golitsyn och försvagade högadelns sammanhållningsförmåga
emot dess afundsmän. Men det är en orättvis anklagelse emot
de styrande magnaterna under Peter II, att de uteslutande
begagnade sin makt i oligarkisk riktning. Hos dem funnos
visserligen lefvande traditioner om den roll, som aristokratien hade
spelat i början af det sjuttonde århundradet, då tronen gång på
gång stod ledig och till slut det mindre betydande huset Ro m an o v
erhöll kronan genom medtäflarnes patriotiska uppoffring1). A
andra sidan vittna flere åtgärder af det öfversta hemliga rådet
derom, att det ej hade något emot att lemna äfven andra
samhällselement ett visst inflytande inom det offentliga lifvet. Så
t. ex. bildades en ny lagkommission af ombud för adeln från
hvarje guvernement, måhända en reminiscens af den
riksförsamling, som antog tsar Alexejs Ulozjenije, och i Öfverensstämmelse
med »Bogdan Chmelnitskijs artiklar» återgafs med vissa
förbehåll åt ükrajnas inbyggare rätten att välja sina egna
öfverhets-personer.
Om också denna bojarregering i någon mån har en nationelt
konservativ anstrykning, voro dock dess medlemmar icke
främmande för den europeiska bildningen och visste att draga lärdom
af utlandet äfven i politiskt afseende. En kortfattad karakteristik
1) Strahlenbergs berättelse om dessa händelser i hanä bekanta verk om
Ryssland (Stockholm 1730, sidd. 201 ff.) grundar sig enligt hans egen utsago
på sägner, som voro gängse inom de förnäma ryska kretsarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
