Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidbag till svenska statsskickets historia.
297
utan alla fyra riksens ständers vetenskap, gjorda påminnelse
ocli samtycke utgifvas och meddelas». Denna bestämmelse är
nästan ordagrant lika lydande med § 49 i 1720 års
Regeringsform1), men deremot fans icke i 1772 års Regeringsform det
tillägg, som i Konungaförsäkringarna af 1751 och 1772 (4/3)
blifvit gjordt till nämda bestämmelse i 1720 års RF och som
lydde så: »ej heller något stånds privilegier utan alla fyra riksens
ständers enhälliga samtycke vidröras eller förändras». Man skulle
i följd häraf kunna ifrågasätta, huruvida utan hinder af § 52
i 1772 års RF ändringar i redan gifna ståndsprivilegier kunde
ske utan alla fyra ståndens samtycke. Detta synes oss ej
antagligt. Med »nytt privilegium ett stånd angående» måste
naturligtvis förstås ej endast ett helt nytt privilegiibref, utan hvarje
ny rättighet af privilegii natur, som gafs ett stånd, hvarje
utvidgning af en förut medgifven uteslutande rättighet, då ju en dylik
utvidgning naturligtvis var af beskaffenhet att medföra en ny
rätt: dylika »ändringar» måste således falla under bestämmelsen
i nu ifrågavarande paragraf, som tydligen afsåg att förekomma,
att något stånd skulle genom en rättighet, som gafs ett annat
stånd, förlora sina rättigheter, och hvarje ny uteslutande rättighet,
som gafs åt ett stånd, var ju af natur att inskränka de öfrigas.
— En annan fråga blir den, under hvilka vilkor en sådan
»ändring» kunde göras, hvarigenom en åt ett stånd medgifven rätt
borttogs i sin egenskap af uteslutande rättighet och medgafs åt
alla, åt de öfriga stånden, som förut saknat denna rätt, lika
väl som åt det stånd, som förut varit i åtnjutande deraf. Då
en dylik ändring ej innefattade medgifvande af någon ny
uteslutande rättighet, af något nytt privilegium för ett stånd, så
kunde den väl ej falla under stadgandet angående vilkoren för
utfärdandet af »nya privilegier ett stånd angående»; men att i
alla fall en dylik ändring ej kunde göras utan samtycke af det
stånd, hvars privilegier genom den ifrågavarande ändringen
berördes eller inskränktes, följer otvifvelaktigt af första momentet
af § 52: »Kongl. Maj:t låter bibehålla samteliga riksens ständer
vid deras välfångna gamla privilegier, förmåner, rätt och friheter».
I fråga om Bevillningsmålen hänvisar ock 1786 års
Riksdagsbeslut till särskildt stadgande i Regeringsformen. Förmod-
t) Den enda skilnaden är den, att i 1720 års Regeringsform står —
»ett helt ständ» — —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
