Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
oscar alin.
rätt att såsom ett riksstånd deltaga i afgörandet af rikets
angelägenheter, innebar det en tydlig sofism. Regeringsformen kunde
icke hänföras till de »privilegier ett stånd angående», hvarom den
i Riksdagsbeslutet åberopade § 52 RF talade. Sjelfva det uttryck,
»bela svenska folkets privilegium», som Engeström använde,
ådagalägger det oriktiga i hans argumentation : den omständigheten,
att de i Regeringsformen stadgade rättigheterna tillhörde bela
svenska folket, visar, att dessa rättigheter ej kunde hänföras till
»privilegier». — Klarare var generalmajoren friherre Duvails
yttrande i samma riktning: »Om tre stånd ej kunna upphäfva
det fjerdes privilegier, så mycket mindre kunna tre stånd
upphäfva Fundamental-lagen, hvilken skyddar alla privilegier».1) Ja,
det torde böra medgifvas, att frågan 0111 ändring af den paragraf
i Regeringsformen, som tryggade privilegiernas helgd, sjelf var en
privilegiifråga och borde såsom sådan behandlas; men af den
anförda satsen följer alldeles icke, att Regeringsformens öfriga
bestämmelser skulle lyda under samma regel.
Att grundlagsfrågor i allmänhet hörde till de ämnen, som
genom 1786 års Beslut särskildt blifvit undantagna från den der
stadgade allmänna regeln för beräkningen af ståndens röster,
synes oss sålunda icke kunna ådagaläggas. Att de icke blefvo
derifrån bestämdt undantagna, är särskildt anmärkningsvärdt
derföre, att 1786 års lagstiftare svårligen kunde hafva förgätit,
att dessa frågor under det statsskick, som år 1772 upphäfdes,
räknades till dem, i hvilka enhällighet mellan stånden var
erforderlig. Ilade man åsyftat, att de fortfarande skulle lyda under
denna regel, så hade särskild bestämmelse derom varit så mycket
mera af nöden, som lydelsen af de i 1786 års lagförklaring
citerade paragraferna var sådan, att grundlagsfrågor väl kunde
hänföras till de ärenden, som i dem omtalas, och således räknas
till de frågor, hvilka enligt allas åsigt voro af beskaffenhet att
kunna afgöras genom tre stånds beslut.
Då Gustaf III gjorde 1772 års revolution, förklarade han
upprepade gånger, att hans afsigt dermed var, att återställa det
statsskick, som i Sverige varit rådande före 1680. Under detta
statsskick gjordes, som bekant, ingen skilnad mellan grundlag
och allmän lag, och således fans ej heller någon olikhet i fråga
om sättet för ändring af dessa slag af lagar. Samma obestämdhet
!) R. O. Ad. Prot. 1789, s. 563.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
