Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Sigismunds svenska resor af Harald Hjärne, anm. af S—gh - J. A. Ehrenströms efterlemnade historiska anteckningar utg. af S. J. Boëthius, anm. af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l xxviii
öfversigter och granskningar.
Vi uttala till sist den förhoppning, att förf. måtte med
framgång fortsätta sitt gagneliga sträfvande att meel ledning af utländska,
särskildt ryska och polska källor sprida ljus öfver Sveriges historia.
S-gh.
J. A. Ehren ströms efterlemnade Historiska Anteckningar,
utgifna af S. J. Boethius. D. 1, 2. ix + 510 och vin + 692 ss.
Upsala, W. Schultz. 1882, 1883.
Johan Albert Ehrenströms namn hör till dem, hvilka minnet
bevarat mindre på grund af lifsgerningen i sin helhet, än till följd
af dess sammanhang med en enstaka uppseendeväckande
tilldragelse. Hans offentliga bana i Sverige ändades innan han ännu
hunnit 32 års ålder, och de flesta, äfven bland hans svenska
samtida, torde om honom föga hafva känt annat än att han varit
inblandad i den s. k. Armfeltska konspirationen och såsom sådan
lidit ett skymfligt straff. Hos efterverlden har detta namn höljts,
af en glömska, som är så mycket mera förklarlig, som den
egendomliga episod af den Reuterholmska styrelsen, som dervid fästade
en tillfällig ryktbarhet, icke utöfvat något inflytande på Sveriges
öden.
Genom offentliggörandet af Ehrenströms efterlemnade
historiska anteckningar, hvilkas originalhandskrift af hans efterlefvande
blifvit öfverlemnad till Upsala universitets bibliotek och nyligen
utgifvits genom en af universitetets lärare, docenten S. Böëthius,
har emellertid åt Ehrenströms namn bevarats en framstående plats
i vår historiska litteratur. Om han såsom historisk person icke
kunnat i väsentligare mån ingripa i Sveriges öden, så skall han
såsom historisk författare icke undgå att långt efter sin död utöfva
inflytande på efterverldens omdömen om hans samtid. Icke blott
innehållet af dessa memoirer, utan ock framställningens form
anvisar dem en hedersplats bland den rika litteratur af samma slag*
som i våra dagar framdragits i ljuset.
Ehrenström gör icke, såsom Fersen och Adlerbeth, anspråk på
att i sina anteckningar skrifva samtidens historia, utan nöjer sig
med att inom ramen af de historiska tilldragelserna förtälja sina
personliga minnen. Men hans framställning får derigenom det
subjektiva drag, som innebär hemligheten af det fängslande i
me-moirstilen och som nästan saknas i Adlerbeths kalla och stundom
krönikeartade framställning; och han gör sig icke skyldig till den
tendentiösa förvridning af fakta, som är ett genomgående drag i
Fersens s. k. »historiska skrifter». I stilens lekande behag
öfverträffas Ehrenström af Schröderheim; men hans berättelse är icke
så episodisk och fragmentarisk som den spirituelle Gustavian ens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
