Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
S. J. BOETHIUS.
förloppet alt från afsättningen och begärde herrarnes »rådsamma
betänkande» innan han vidtog några våldsamma åtgärder.
Högen skild Bjelke svarade härpå (den 12 Mars), att han ej hört,
det Arvid Stenbock låtit utgå några sådana bref där i
landsändan, men att han skulle ytterligare ransaka däromJ), och Ture
Bjelke, samt Gustaf och Sten Banér, till hvilka Hogenskild sändt
hertigens bref, förklarade, att Arvid Stenbock, för så vidt de
visste, var i Vestergötland2), och att de ej hört det han
därifrån låtit utgå några bref, men föreslogo att, enär rådet och flere
af rikets ständer utan tvifvel skulle samm anka Ilås till
sommaren, han då måtte stämmas att förklara sig angående
riksdagsbeslutet och sina bref3).
Om man får antaga, att herrarne långt ifrån att vilja
påskynda sammankallandet af ett rådsmöte eller herredag, med
sina hänvisningar till ett dylikt möte blott åsyftade att i det
längsta undgå nödvändigheten att afgifva bestämda
utlåtanden i ömtåliga frågor4), rörde de i själfva verket nu på en
farlig sträng. Det torde af den föregående framställningen
vara klart, att Karl vid denna tid fann sig besviken med
afseende på verkningarna af Söderköpings riksdag. Tydligen hade
han hoppats, att genom den samma en allmän enighet och
samverkan skulle åvägabringas och han själf erhålla all den
auktoritet, som enligt hans uppfattning fordrades för utöfvandet af en
verklig regering. I stället lann han riksråden i allmänhet lika
försigtiga, lika obenägna att deltaga i alla kraftigare åtgärder
som förut; på andra håll möttes han af uppenbart trots, ocli
med grämelse måste han, utan att kunna verksamt ingripa,
be-vitna missförhållanden och oordningar af allehanda slag. Så
uppstod af sig själf hos honom en önskan att söka bot mot alt
detta i ett rådsmöte eller herredag 5), och denna önskan erhöll
naturligtvis ytterligare näring, ju flera frågor som af riksråden
hänskötos till ett dylikt möte. Sådan var ställningen, då un-
*) Acta hist. (afskrift). Hertigen genmälte den 19 Mars, att han med
själfva brefven kunde bevisa sitt påstående.
2) Jämf. ofvan s. 58.
3) Oda t. afskrift bl. Acta hist. En afskrift bland Rådslag, dat. den 29 Mars,
refereras i Meddel, fr. Riksark. VI, s. 176.
4) Deras yttranden därom i Vadstena synas bl. a. berättiga till ett dylikt
antagande. Jämf. ofvan ss. 63—4.
5) Redan den 13 Mars, således antagligen innan han mottog de tre herrarnes
bref, uppmanade han Erik Sparre att ined de andre samsätta sig om tid och
rum för ett rådsmöte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
