Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
S. J. B OË THI US.
framkalla en blodig fejd med den mäktige marsken. Och ej
nog med att ett medborgerligt krig sålunda hotade från Finland;
det var fara vardt att till denna olycka äfven kunde komma
yttre oroligheter, ty hertigen mottog nu också den underrättelsen,
att Ryssarne genast återfordrade Kexholm utan att vilja invänta
gränsregleringens fullbordan1). Alla dessa nyheter delgaf han rådet
den 27 Mars ocli begärde dess betänkande, om huru man skulle
kunna göra slut på Flemmings stämplingar, hvilken, enligt hvad
hertigen liört, liade inneslutit sig på Abo slott för att därifrån
försvara sig; det förslag han själf framstälde var äfven i denna
sak, att riksrådet och några »förnämlige» ständer måtte med
första sammanträda 2).
I och med dessa skrifvelser liade afgörandet^ stund trädt
rådsherrarne närmare in på lifvet, och det blef dem nu svårare än
förut att för sig och andra dölja de ödesdigra konseqvensens af
riksdagsbeslutet. Tydligen måste det vara af intresse att vid
denna kritiska tidpunkt få blicka in i de verkliga syftena ocli
känslorna hos dessa genom sin betydenhet och sina olyckor så
märkeliga män, och tack vare de jämförelsevis talrika bref, som
äro bevarade från de i Östergötland boende riksråden, bröderna
Hogenskild och Ture Bjelke (på Ulfåsa ocli Forsa) samt Gustaf
och Sten Banér (den förre på Ekenäs, den senare på Hendelö
och Bro), hvilka synas hafva bildat en särskild genom förtroligare
vänskap förenad grupp inom rådet, blir en sådan inblick i någon
mån möjlig åtminstone med afseende på dessa herrar. I följd af
ovilligheten eller obetydligheten hos de öfrige var det också de,
som jämte Erik Sparre drogo det tyngsta lasset inom rådet och
hvilkas förhållande det således är af största intresse att iakttaga.
Hvad vi i dessa bref få bevitna är ett nästan förtvifladt
sträfvande att i trots af omständigheternas tvingande makt söka
undvika hvarje steg, som kunde innebära ett afgörande val mellan
konungens och hertigens parti.
Den 29 Mars svarade bröderna Banér och Ture Bjelke
gemensamt på hertigens första skrifvelse. De söka härvid lugna
honom med att konungens befallningar till »ryttmästarne» voro
föranledda af »oroliga människor genom vrång uttydning och
berättelse» samt att således konungen, då intet skäl fans till
x) Jäinf. Hist. Tidskrift 1884 s. 76.
-) Brefvet står i Reg. på Mars manad, men är dat. Oktober, hvilket
naturligtvis är en misskrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
