Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 9 4—i 5 9 6.
75
några rustningar, säkerligen skulle annorlunda betänka sig, 0111
han blott upplystes 0111 rätta förhållandet. Den ifrågasatta
herredagen ansågo de tre herrarne ej lämpligen kunna hållas förr än
8 eller 14 dagar efter Trefaldighet (detta år den 6 Juni). Med
svaret på hertigens senare bref: beträffande Flemming, fördröjdes
till den 7 eller 9 April l); de tre herrarne instämde då i
ogillandet af marskens beteende och ansågo, att han borde ytterligare
tillskrifvas, men afböjde på grund af sitt ringa antal att själfva
göra det; däremot ansågo de lämpligt, att hertigen stämde honom
öfver till Sverige, samt hänvisade för öfrigt till samtlige
riksrådens utlåtande. Med afseende på Kexholm rådde de att lugna
Ryssarne med försäkringar om gränsregleringens snara
verkställande.
Att detta svar förorsakat afsändarne stora bekymmer,
framgår af Gustaf Baners samt Ture Bjelkes bref därom till
Hogen-skild Bjelke, hvars pröfning svaret understäldes, ehuru hans
underskrift saknas därpå; dessa bref visa till fullo, att herrarne
insågo den finska frågans ödesdigra natur, samt att deras svar
verkligen var ämnadt att bereda undanflykter. Den förre
skrifver nämligen: »så maste denna Påsken eller Dymmelveckan icke
mera än de framlidne vara oss utan bekymmer och oro, hälst
med de saker, som man mest åtrår, nämligen att beslå oss med
orden, men så hoppas mig det skall ock fela såväl nu som förr»,
hvarefter han redogör för hvad cle skrifvit till hertigen om
Flemming; och den senare yttrar, att svaret var korteligen
sammansatt »saint oss någorlunda till försvar», samt tillägger därefter en
begäran, att, när Hogenskild en annan gång fick sig tillsända
»sådana kostliga mustfulla bref» (frän hertigen) att de först måste
skickas till Bro och Ekenäs, ty han fick dem »ändock tids nog2)».
Om således hertigen på detta håll ej fann det stöd han
önskade, såg det däremot till en början ut, som om han skulle röna
mera framgång hos Erik Sparrt. Yi hafva förut funnit, att en
viss vänskaplighet börjat röja sig i förhållandet mellan dessa
gamla motståndare, och då Sparre i slutet af Mars besökte her-
Båda dessa bref finnas biand Acta hist. och Rådslag och äro refererade
i Meddelanden från Riksark. ss. 176 och 177; det senare är där dateradt den 7
April, men hertigen uppgaf i sitt svar, att det var af den 9. Hist. Bibi. II, s. 281.
Brefven tryckta i Hist. Bibi. II ss. 284 och. 285. Dateringen på det
förra (den 9 Mars) måste vara oriktig, ty Påsken inföll detta år den 11 April g.
st. och den 9 Mars hade hertigen ännu ej skrifvit om Flemming. På utanskriften
är också antecknadt af H. Bjelke, att brefvet framkom Påskafton. Antagligen
har Banér skrifvit 9 Mars i stället för 9 April.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
