- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Femte årgången. 1885 /
193

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. II. Om sammansättningen af riksrätten 1818

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL SVENSKA STATSSKICKETS HISTORIA.

193

mannen framstäldes i detta ämne. Jämte presidenten i
Statskontoret hade den äldste statskommissarien (Haak) tagit plats
i Riksrätten. Häremot anmärkte justitieombudsmannen, att då
i Statskontoret icke funnes någon ledamot med namnet råd, och
ännu mindre med ämbete af råd, detta senare så mycket mindre,
som ledamöterna vid besluts fattande därstädes icke egde någon
rösträttighet, så vore det stridande mot Regeringsformens
ordalydelse, att någon ledamot af detta ämbetsverk, utom presidenten,
skulle räknas till Riksrättens ledamöter. Denna anmärkning
godkändes, likasom de öfriga, af, bland andre, de fyra
justitie-råden, men pluraliteten (13 ledamöter) resonnerade så, att
Regeringsformen med uttrycket »det äldste råd i hvarje af rikets
kollegier», menade »äldste ledamoten» därstädes, och förklarade
således statskommissarien Haak vara behörig ledamot af domstolen.

Detta beslut fattades den 28 maj. Några veckor därefter, den
6 juli, då skriftväxlingen i målet redan ansågs afslutad, anmälde
nämde statskommissarie (som i alla de nu nämda
behörighetsfrågorna tillhört majoriteten), att han den 11 maj, således jämnt
14 dagar innan Riksrätten höll sitt första sammanträde, blifvit
utnämd till vice president i Statskontoret, hvadan ban ej ansåge
sig kunna fortfara att vara ledamot af Riksrätten. Denna
anmälan hade han ej kunnat göra förr än nu, alldenstund hans
fullmakt som vice president »icke förr än den 25 nästlidne juni
blifvit honom tillstäld». Med allt skäl anmärkte
justitieombudsmannen med anledning häraf, att »ban funne hr vice presidenten
Haaks bortgång utur Riksrätten vara så mycket mera behörig
och konstitutionel, som han ansåge hr vice presidenten, såsom
redan den 11 sistlidne maj till detta sitt embete befordrad, icke
en gång hafva bort inträda i Riksrätten»; och i
öfverensstämmelse med denna sin åsigt yrkade han, med åberopande af det
förut fattade beslutet om statskommissaries behörighet att sitta
i Riksrätten, att den nu varande äldste statskommissarien skulle
i hr Haaks ställe taga plats bland domstolens ledamöter. Detta
var dock ej Riksrättens åsigt. Den förklarade att, då
skriftväxlingen i målet redan hunnit slutas och aktionen vore
fulländad, och då Regeringsformen stadgade att, i händelse af laga
förfall för en eller flere ledamöter, Riksrätten ändock vore
dom-för, om tolf däruti sutte, så vore med grundlagen och vanlig
rättegångsordning instämmande, att icke någon ny ledamot
inkallades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 22:44:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1885/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free