Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
ELLEN FRIES.
gaf aldrig at biskopen den utlofvade lönen1). Dessutom var
adeln försumlig i sina pligter mot de underlydande, hvilkas
kristendomsundervisning på ett upprörande sätt lemnades å sido.
Den mötte också åtskilliga svårigheter i afseende å språket.
Estlands bönder, liksom en del af Revals invånare talade endast
estniska, och presterskapet i allmänhet var långt ifrån
mäktigt detta språk. Jheringius sökte dock afhjelpa detta
missförhållande och understöddes i sina bemödanden af Erik
Oxenstierna. Han hade ock en framstående hjelp i Henrik Stalins,
sedan 1638 pastor på domen ocli en af de förste, hvilka vinnlagt
sig om den estländske bondens upplysning2).
Genom dessa mäns bemödanden grundlades en estnisk
kyrka på domen, och redan år 1646 är en estnisk prest upptagen
på staten. Äfven uppmanade de presterna att lära sig estniska samt
föranstaltade en förkortad öfversättning af nya testamentet3).
Deras sträfvan rönte dock föga uppmuntran. Den estniska
församlingen i Reval såg meel sneda ögon den estniska
församlingen på domen. Det es ti än d sk a ridderskapet kunde ej
intresseras för sina bönders upplysning och ville ej bekosta det nya
testamentets tryckning 4).
Men äfven striden mellan ett svenskt ocli ett tyskt element
i den estländska kyrkan bidrog till dess svaghetstillstånd.
Jheringius ansåg dock för sin del, att de svenskar, som skulle användas
i den estländska kyrkan, borde vara fullt förtrogna med det tyska
språket, ty endast därigenom kunde de bibehålla sitt inflytande5).
Äfven skolorna i Estland, enkannerligen i Reval voro
föremål för guvernörens och biskopens gemensamma omtanke.
Det stora St. Mikaelsklostret i Reval liade med dess gods
af Gustaf Adolf 1630 skänkts till ett gymnasium. Konungen
*) Adeln ansåg, att den sedan dess beviljat sp an mål ssk atten och behöfde
därföre ej srifva ytterligare hjelp. Jheringii rapport från Reval af den 1
sept. 1638 (Livonica 348).
2) Jheringius berömmer honom mycket, säger att han känner stiftet i grund
och »är Sveriges krona fast hullare än andre estniske och revelske hufvuden
pläga vara.» — Se ock om honom Bunge anf. st. VI sid. 9. Han är utgifvare
af den första estn. grammatik, första sång- och evangeliebok m. m.
3) Jheringii skrifvelse till K. Maj:t 15 juli 1646. Dens. till guvernören 27
febr. 1649 (Livonica 348). — De estländska presterna kunde ofta icke
estniska, och böndernas undervisning var ytterst klen ännu i början af detta
århundrade. Se Petri anf. st.
4) Se ofvan anf. memorial. Någon estnisk bibel utkom aldrig under den
svenska tidén, men väl ett nytt testamente. Moller, Beskrifning öfver Estland
och Lifland, sid. 53 och följ.
5) Se Jheringii bref till Erik Oxenstierna hösten 1653.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
