Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 6 4 6-1 6 5 3.
317
liade på detta sätt tänkt göra sint på de långvariga tvister om
klostret, som förts mellan Estlands ridderskap ocli staden Reval1).
I den öfverenskommei se, som blef en följd härutaf, faststäldes,
att en legation af adeln och Revals råd skulle hafva hand om
gymnasiets ekonomi. Guvernören skulle enligt den svenska
uppfattningen af fördraget hafva öfverinseendet öfver godsens räntor,
men landtrâden nekade härtill. Detta hade varit ett tvisteämne
under de förra guvernörernas tid, det var äfven förhållandet
under Erik Oxenstiernas. Enligt den till guvernören gifna
instruktionen skulle lian i denna punkt söka upprätthålla kronans
fordringar. Det medförde dock svårigheter, ocli rikskansleren
varnade sin son för att i en »så odiös materie» gå för djärft
tillväga. 2) Gymnasiet tyckes i mycket varit bristfälligt, men
Erik Oxenstierna tyckes dock personligen fått ett visst
inflytande öfver godsens skötande, ehuru lian ej kunde få inspektionen
erkänd såsom en lians ämbete tillhörande rätt. Lika litet kunde
lian förmå adeln att antaga biskopen såsom inspektör öfver
gymnasium. 3) •
Anläggandet af ett landshospital sysselsatte också såväl
Jheringius som Oxenstierna, men af brist på medel kunde de ej
genomföra sina planer. Man stannade vid att kronan skulle
understödja stadens hospital och där fa intaga sina fattiga.
Bättre lyckades biskopen i sitt försök att upprätta en
»fiscus» för Estlands prestenkor. Företaget understöddes af
drottningen och guvernören samt af flere svenskar. Deras ocli
biskopens frikostighet tvang estländska adeln att äfven tillåta en
låg beskattning till formän för denna kassa, som tillväxte
betydligt för att sedan under de följande tiderna vanvårdas. 4)
Oaktadt de trägna omsorger Erik egnade den estländska kyrkan
kommo dock inga genomgripande reformer till stånd, ty dit kunna
*) Gadebusch, Livländische Jahrbücher III, sid. 10. Gustaf Adolfs första
resolution om St. Mikaelsklostret är af den 2 sept. 1624, en andra är af den
24 febr. 1630. Slutligen in gicks kontraktet mellan ridderskapet och staden om
klostret den 16 febr. 1631 (se Livonica R. A. 432) — En domskola fanns i
Reval redan 1319 (se Richter), möjligen densamma, som af Gustaf Adolf
utvidgades.
2) Axel Oxenstierna till Erik 27 jan. 1647. Om dessa tvister se Riksreg.
23 juli 1635, den 20 aug. 1636.
3) Se Ax. Oxenstiernas bref t. sonen flerstädes. E. Oxenstiernas bref till
fadern 2 nov. 1646 (Normanni kopiebok). — Jheringius arbetade också ehuru
fåfängt på att afskaffa sockengången.
4) Se K. M. resol, af 29 aug. 1646 (Oxenst. saml. Estland). Axel
Oxenstiernas bref till sonen. — Kelch, Lifl. Historia I sid. 564. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
