Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Erik Oxenstierna såsom Estlands guvernör 1646—165B af Ellen Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK OXENSTIERNA SÅSOM ESTLANDS GUVERNÖR 1 6 4 6–1 6 5 3. 327
En mera betydande judiciel inrättning var borgrätten i Reval.
Denna domstol, som sammanträdde på slottet i Reval, liade
sitt ursprung ur den militära jurisdiktion, som alltid fanns på
Revals borg. Den utvidgades till sin befogenhet genast vid
svenskarnes ankomst till Estland1), ocli Sveriges konungar sökte
att i denna domstol få en fast utgångspunkt för sina
bemödanden att ordna det estländska rättegångsväsendet såvidt möjligt
var efter svenskt mönster. Gustaf Adolf var den förste, som
sökte gifva borgrätten en fast organisation samt bestämde, att
till dess jurisdiktion skulle höra alla gods, som ej voro af
harrisk-wierisk rätt : 2) dessa o rgani s a ti on s fö r s ök fullföljdes af
förmyndarstyrelsen, och år 1634 utfärdades slutligen en
Burggeriehts-ordnung. Enligt denna skulle vid borgrätten anhängiggöras alla
mål, som rörde a) gods som icke voro af harrisk-wierisk rätt,
b) Estlands trupper, c) ämbetsmän och prester, d) personer som
bo på Domen ocli Tönisberget i Reval, f) ärekränkningar ocli
äktenskapsbrott, g) en del skul ds åker, h) beskattning (fiscalia)
samt slutligen i) »was per v i am appellationis ans Königl.
Burggericht devolviret werden mag»3).
Domstolen bestod af fyra assessorer och ståthållaren på
slottet såsom ordförande4).
Det är tydligt, att borgrätten, utrustad med en så stor
myndighet, lätt kunde blifva en farlig medtäflare till »landgericlit».
Emellertid var det långt ifrån, att Estlands invånare erkände
borgrättens dömande myndighet till den omfattning, som
burgge-richtsordningen föreskref. Adeln, som bodde på dömen, ocli
borgare, som flyttade på landet, ville ej underkasta sig densamma.
Presterskapet ansåg att den ingrep i deras dömande myndighet,
och adeln förde samma klagan. Borgrätten var för estländarne
en »nagel i ögat», men för den svenska regeringen en »ögonsten»,
ocli ingendera parten ville i detta afseende nöja sig med det
bestående5).
*) Utdrag ur en odaterad skrifvelse, undertecknad preses och assessorer i
borgrätten i Reval. RA. Livon. 263 (om borgrätten i Reval).
2) Se bref från Gustaf Adolf 5 sept. 1631.
3) Res. om borgrättens befogenhet af 20 och 22 aug. 1634 —
Burggerichts-ordningen.
4) Enligt drottning Kristinas res. af år 1633 borde det vara sex
assessorer med 200 dalers lön. — Då deras aflöning var så ringa, förenades ofta
assessorsämbetet med något annat. Assessorerne voro ej flera än fyra till 1648, då
Filip Cru sins utnämndes till den femte.
5) Se anf. o dat. skrifvelse (Liv. 263). Se ock bref till Oxenstierna från
landtrådet af den 21 april 1648. Det klagas öfver att borgrätten vill döma i
tredje instansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
