Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Nyare historisk öfversättningslitteratur, anm. af S. J. B. och Ehd - Engelska folkets historia af J. R. Green. Öfvers. af V. Pfeiff. Häft. 1—5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE HISTORISK ÖFYERSÄTTNINGSLITTERATUR.
27
Med full afsigt gick förf. såvidt möjligt förbi krigshistoria, diplomati,
hoffester o. d}<l. för att såsom han sjelf säger egna mera utrymme åt
Chaucer än Crecy, åt Caxton än åt rosornas krig, åt Elisabets
fattiglag än åt hennes seger vid Cadiz, åt den methodistiska rörelsen än
åt den unge pretendentens flykt; det var folkets, ej konungarnes
historia han ville skildra. I denna uppgift har förf. onekligen lyckats
väl. Några af dessa skildringar äro förträffliga, t. ex. af
universiteten under medeltiden, tiggarmunkarne, Caxton och
boktryckerikonstens införande, humanismen m. fl. På samma sätt äro hans
karaktäristiker ofta utförda med en finhet, en blick för det
väsentliga, ett användande af ljus och skugga, som gör ett lefvande och
varaktigt intryck; exempelvis må blott teckningen af Edvard I anföras.
Med allt detta har naturligtvis Greens arbete sina ensidigheter
och brister. Någon handbok i den meningen, att den skulle lämpa
sig till uppslagsbok i detaljer, är hans historia icke, men har
visserligen aldrig eftersträfvat den förtjensten. Tvärtom förebar förf. för
allt »rotande» i arkiv och därpå grundad specialforskning ett något
affekteradt och i hvarje fall alldeles oberättigadt förakt. Det
hämnade sig också, ty just i afseende på de exakta uppgifterna
påvisades genast en mängd, stundom ganska grofva fel, beroende dels på ren
vårdslöshet, dels på bristande sakkunskap. De svåraste lära dock i
senare omtryck blifvit afhjelpta. Det kan ej häller nekas att förf.-s
framställning af alla konstitutionella frågor är väl sväfvande och osäker.
Det visar sig redan i den skäligen fantastiska teckningen af
engelsmännens germaniska förfäder i deras urhem på andra sidan
Nordsjön. Icke häller har förf. undgått de öfverdriften hvilka vanligen
tillhöra dem, som, visserligen ej alldeles utan skäl, trott sig göra den
upptäckten, att »småfolket» i de vanliga historierna alldeles för mycket
fördunklas af »storfolket», nämligen att alltid taga parti för de förra
och gerna i de senares verk låta allting vara »af ondo». De
omdömen han med sådan säkerhet fäller äro sålunda visst icke alltid
den historiska rättvisans och sanningens, äfven om han ofta med
snillets blick träffar det riktiga. Den ringaktning hvarmed han går
förbi diplomati, krigföring och kabinettens rådslag kan ej heller undgå
att menligt inverka på skildringen af ett stort rikes historia. Äfven
är arbetet, i afseende på de enskilda afdelningarnas omfång något
ojämt. Tiden efter 1815 affärdas som en »epilog» på några få sidor.1)
At 1700-talet egnas endast omkring 100 sidor, åt 1600-talet mer
än dubbelt så många. De litterära förhållandena efter 1660 beröras
jämförelsevis obetydligt, medan deras skildring hvad den föregående
tiden beträffar hor till arbetets glanspunkter.
De anförda bristerna äro sålunda många nog. Till en clel äro
de dock oundvikliga i ett arbete som detta och man har ju ej rätt
att sträcka fordringarne på detalj riktighet för långt i ett verk, som
omfattar 14 århundraden. I sin helhet förblir det synnerligen läs-
*) Denna brist kommer enligt förläggarnes tillkännagifvande att afhjelpas
i den svenska upplagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
