Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Sveriges politiska historia under konung Gustaf III:s regering af C. T. Odhner, I, 1771—1778, anm. af S. J. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ÖF VERSIGTE R OCH GRANSKNINGAR.
rättliglietstillståndet inom Sverige dock ännn ej nått den »polska» höjd,
att de missnöjde »patrioterne» offentligt begärde Rysslands
handräckning till »frihetens» bevarande.
Vid redogörelsen för det nya statsskicket har förf. var^t tämligen
knapphändig, antagligen därför att han ansett denna sak tillräckligt
kand. Det kan dock ifrågasättas, om ej här en något större
utförlighet kunnat vara Önsklig. Så skulle en närmare jämförelse mellan
konungens utkast till regeringsformen och dennas slutliga redaktion ej
saknat intresse; en så vigtig fråga som den, huruvida riksråden kunde af
konungen entledigas, synes hafva förtjenat att upptagas; det sätt,
hvarpå vilkoren för åstadkommandet af ett ständernas beslut omnämnes,
torde i följd af sin korthet möjligen kunna leda till det missförståndet,
att regeringsformen verkligen såsom den allmänna regeln uttryckligt
stadgade, att tre stånds samtycke var bestämmande, och vid sidan af
författarens träffande anmärkningar om det nya statsskickets brister
synas några antydningar om de framsteg i konstitutionelt hänseende,
som det onekligen innebar, t. ex. med afseende på rättskipningen,
kunnat försvara sin plats. Alt detta är emellertid blott smakfrågor,
hvarom meningarna kunna vara delade; obestridligt är däremot, att
den karaktäristik, som förf. nu gifvit oss af 1772 års statsskick, är af
största intresse och framhåller åtskilliga synpunkter, som förut ej
torde varit beaktade. Exempelvis påpeka vi härvid den träffande
anmärkningen, att den nya regeringsformen var ett försök att
samman-jämka de två stridiga strömningarna inom det 18:de århundradets
upplysning: den som då redan satt frukt i den upplysta despotismen,
och den hvars frukt skulle blifva den franska revolutionen. Den
största uppmärksamheten har förf. egnat åt rådets ställning, sådan
den tedde sig både på grund af regeringsformen, reglementet af den
8 Sept. och 26 Okt. 1772 och — i praxis, och denna fråga har
också onekligen den största betydelsen för den tid, hvarom i denna
del är fråga. Det framgår af förf:s utredning, att här låg det nya
regeringssättets kanske svagaste punkt, liksom också att konungen
med afseende härpå ej träffat sin angifna förebild: Gustaf II Adolfs
regeringssätt, utan i stället närmat sig det af honom sjelf så bittert
klandrade karolinska enväldet.
De partier af Gustaf IILs regering, med hvilka vi hittills
sysselsatt oss, hafva som vi sett äfven varit föremål för omfattande
käll-studier och därpå grundade utredningar af andra forskare. Vid
skildringen af tiden från revolutionen och den första krigsfarans
upphörande intill 1778 års riksdag har däremot prof. Odhner befunnit
sig så godt som på obruten mark, eller kanske rättare: han har här
haft till uppgift att med de verkligt vitnesgilla urkundernas tillhjelp
sofra den historiska sanningens malm från det myckna värdelösa
kram, hvarmed den i partiförfattarnes skrifter varit bortblandad. På
grund häraf är det onekligen till detta parti af förf:s arbete, som
man går med det största intresset och de största förväntningarna, och
man behöfver härvid ej befara att blifva sviken. Den, som efter
studier i memoarliteraturen får göra bekantskap med förf:s skildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
