Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596. III. Brytningen. Af S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
S. J. BOETHIUS.
så fordrade konseqvensens att man ej fäste afseende vid hela
Söderköpings beslut1); men hölle man sig åter stadigt till
detta och konungens ed, skulle konungen väl betänka sig, innan
han företoge något fiendtligt mot sitt arfrike.
Därefter meddelade nu hertigen ett bestämdt förslag
angående sättet för den påyrkade exekutionen af riksdagsbeslutet,
nämligen att några af riksråden, så många som de själfva
ansåge nödigt, med skepp ocli folk, hvilket sistnämda hertigen
redan beställt, skulle begifva sig öfver till Finland och bruka
»den myndighet, som därtill tjenar», hvartill i synnerhet hörde
att sammankalla ständerna och förmana dem att besinna livad
de företagit. Om ytterligare bref till Finland var han ej
längre angelägen, då de troligen ej skulle medföra någon
verkan, men däremot förklarade han sig med säkerhet hoppas, att,
om herrarne på det sätt han nu föreslagit själfve uppträdde på
platsen, skulle de många i Finland, som säkerligen ej hade
något verkligt »behag till herr Klas företagande», slå sig ifrån
denne, samt sålunda det uppkomna bullret utan våldsamheter
förhindras och afskaffas, ty »svärdslag» försäkrade han sig aldrig
hafva åsyftat och kunde ej tro att konungen skulle företaga
sådant mot honom, då hela saken ej angick honom personligen2).
Mot de tre Gustafssönerna och Erik Brahe föreslog han ett
liknande förfaringssätt, i förhoppning att de skulle få »ett annat
sinne», när de sågo, att det blef allvar med beslutet.
1) Detta synes vara tankegången i hertigens ord som hafva följande
lydelse: »Stältes ock uti de gode herrars betänkande, om Flemmings väldes
förminskelse kunde förorsaka konungen mera till vrede än det man i
Söderköping efter konungens ed hafver skilt sig vid alla prester och nunnor —–
och efter II. K. M. för den orsak hafver fått misstycke till H. F. N. så väl
som riksens råd, det man låter blifva i sitt värde, så kan den icke blifva
större för Klas Flemming och andre hans medhjälpares skull, som mindre är,
än H, K. M. blifvit förtörnad för religionen som mer är. Skulle man ock
för någotdera träda ifrån^ Söderköpings afsked och sätta riket i fara och öppna
således vägen till allt det, som man rädes för, som förnämligast är den
vill-farande påfviska läras framgång och förmering och konungens vrede,
und-sägelse och förtryck, som genom förbemälte oro styrkt och befordradt blefve,
då vore och litet till aktandes allt det, som uti förbemälte Söderköping
handladt och beslutet vore».
2) I hertigens inlaga till herredagen i Stockholm den 29 Oktober samma
år påstår han sig hafva »tillbudit att, hvar de goda herrar riksens råd hade
där betänkande uti, så att det kunde vara dem besvärligt, då vill H. F. N.
taga sig det omak uppå att draga utöfver därom att beställa — därtill H. F.
N. ock i tid hafver låtit tillreda skepp och annan del, som till denna resan
behöfts hade». I hertigens bref till rådet har jag dock ej funnit något sådant
anbud, men möjligen framstäldes det muntligt antingen till de bada
sändebuden eller ock till rådet efter hertigens ankomst till Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
