Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION-EL HISTORIESKRIFNING.
125
annorlunda, och detta har utöfvat ett icke ringa inflytande på
historieskrifningen. För människan i allmänhet är det de gamla
staterna, som företrädesvis hafva anspråk på respekt:
»Das Jahr übt eine heiligende Kraft;
Was grau vor Alter ist, das ist ihm göttlich.»
Liksom denna respekt för åldern i alla tider förledt enskilda
ätter eller personer att åt sig uppleta uråldriga stamträd med
eller utan rätt för att åt ättens representanter bereda ett
särskildt berättigande vid sidan af det, som deras egen duglighet
har förskaffat dem, likaså finna vi ofta inom det nationella lifvet
historieskrifvare leta fram sitt folks anor och uråldriga nationella
kännemärken icke såsom förutsättningar för en riktig uppfattning
af deras nuvarande nationella lif, utan snarare för att hängas upp
som vapensköldar i folkens stora riddarsal och framhålla till
åskådaren ett vördnadsbjudande: noli me tangere!
Yår egen svenska historia har i långa tider legat under för
denna tendens. I våra dagar kan man se den tillämpas t. ex.
i de moderna grekernas äflan att uppvisa »det obrutna
sammanhanget» mellan Forn-Greklands stolta kulturfolk och den
ny-europeiska grekiska nationen. För det unga Grekland har detta
framstått nästan som en lifsfråga, ehuru det för den
ointresserade torde vara tämligen klart, att huru stort inflytande än det
klassiska Grekland i framtiden kan komma att få och delvis
redan haft för utbildningen och fullkomnandet af en modern
grekisk nation, så är det dock ingalunda där, som vi hafva att
söka det ny-grekiska folkets rötter, om också aden nitiske
fornforskaren skulle kunna följa några förtorkade rottrådar till det
antika Grekland.
Det är dock icke dessa faktorer ensamt, som bestämma den
nationella häfdateckningens karaktär. Om det i allmänhet är
de tre, dugligheten, åldern och den faktiska existensen, som enligt
tingens nuvarande ordning bestämma nationernas rätt att vara
till såsom sådana eller såsom särskilda stater, så är det framför
allt den sistnämda, den faktiska existensen, som utgör
häfdatecknarens utgångspunkt och ständiga ledstjärna. Läran om
kampen för tillvaron får sin tillämpning på nationaliteterna på så
sätt, att allt fattas såsom framsteg och således för historien
betydelsefullt, som bidragit till denna samhälleliga individs
utveckling till en typ för sig, och vidare allt, som ytterligare
befordrat denna-typs storhet och lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
