Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Norsk nationel historieskrifning. I. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
NILS HÖJER.
kadt i Norge än på Island. Det märkliga fenomenet af norska
riksspråkets enhet redan vid dess framträdande kan icke
förklaras genom hypotesen af en bildad norsk aristokrati, men väl
genom isländarnes litterära principat. Då den norska
aristokratiens medlemmar voro nära knutna till sina respektiva
hembygder, måste de hafva talat dialekter, försåvidt sådana i det
hela funnits i Norge, hvilket ju allmänt antages och väl är i
sig sannolikt. Det är skriften, som mer än något annat
bidrager till att skapa ett riksspråk, och då isländarne voro de
egentliga skrifkarlarne, måste språket också hafva blifvit väsentligen
deras, hvilket fann så mycket lättare ingång i Norge, som det
stod mycket nära de norska stormännens i det vestanfjällska
Norge. Dock är det klart, att isländska hofpoeter och
sagoskrif-vare tagit intryck af norskt språkbruk i fall, där, det divergerat
från deras eget. Detta måste dels hafva skett omedvetet blott i
följd af umgänge, dels uppsåtligt i de personers intresse, i
hvilkas tjenst eller på hvilkas uppdrag de arbetade.
Vore sagans stoff och stil utbildade i Norge och en efter
språket lämpad skrift där känd vid samma tid som på Island,
så är det och förblir oförklarligt, att alla sagor, som stödja sig
på inhemsk tradition, skrifvits af isländare och ingen enda af
en norrman. Ett »monopol» inom litteraturen, som framträder
så att säga hors de concours, utan tillstymmelse till täflan,
måste dock förklaras genom förutsättningar, som den ena parten
egt och den andra icke. Kunde man visa, att den isländska
författareverksamheten varit från början knuten till Norge, så kunde
det möjligen blifva fråga om ett slags samego, men detta är ju
icke på annat sätt fallet, än att de isländska ättledningarna
därifrån utgå och att de två marty rko n ungar ne Olaf Tryggveson
och Olaf den helige äro bland de tidigaste föremålen för deras
legender och sagor. Först genom den till boken uppfostrade
Sverre prest uppenbarar sig ett norskt initiativ med hänsyn
till isländsk litteratur och fortgår sedan under hans likaledes
litterärt bildade ättlingar samtidigt med att den isländska
litteraturen utvecklas till sin högsta blomstring. Nu börja ock de
isländska sagorna att få en marknad i Norge, hvilket dock icke
i och för sig bevisar någon synnerlig odling och ännu mindre
någon likställighet med isländarne, ty då denna litteratur var
skrifven på landets eget språk och behandlade på ett enkelt och
lättfattligt sätt Norges egen historia, sä behöfde man ju icke stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
