Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
MARTIN WEIBULL.
ning de hade inom folket på land och i stad. — Men allt
detta är fullkomligt stridande mot hvad förhören gifva till känna
och måste hänföras till samma kombinationer, som vi på andra
ställen sett framträda i memoirerna. Det sista påståendet strider
äfven mot all rimlighet, ty det var just mot »les grands», mot
försvararne af det bestående, förläningstagarne af krongodset, som
den Messeniska skriften företrädesvis var riktad. Mellan dessa
och Messenierna kunde således ej finnas något gemensamt. Helt
naturligt vänder sig också förhöret från begynnelsen i riktning
att söka få sak med männen af 1650 års protest. Bengt Skytte,
missnöjd med allt och alla, fiende till både Oxenstjernor och De
la Gardier, är den ende af regeringens inän som af Messenius
nämnes såsom delande hans meningar. Om honom vittna
rättegångshandlingarne nogsamt, att den äldre Messenius intill sin död
vidhöll de anklagelser han framställt. Drottningen sjelf påminte
därom, då Skytte 1652 vid sin återkomst från den utländska
resa han 1651 företagit för att vara undan möjligen uppstående
oroligheter, blef inför rådet åtalad.*)
Men i memoirerna påstås, i motsats härtill, att de prester,
som följt Messenius till stupstocken, betygat, att han friat Skytte
och sagt, att han anklagat honom endast för att rädda sig från
tortur och emedan han var frånvarande. *) Visserligen har Bengt
Skytte ej försummat att i den högmålsprocess, som öppnades mot
honom, framställa saken på detta sätt, men däremot står
drottningens ord, att hon af Emporagrius, som följt Messenius till
döden, hört motsatsen.
Äfven den Messeniska saken gaf Picques en anledning att a
deras franska majestäters vägnar uppvakta drottning Kristina
med en lyckönskan i förväg. I en särskild audiens dagen efter
upptäckten uttalade han den stora glädje, med hvilken de skulle
emottaga nyheten därom och den tacksamhet de skulle känna
inot försynen öfver det uppenbara beskydd, hvarunder drottningen
stode. Kristina tackade och sade, att faran var ingen : hon hade
i tid afhjelpt den och önskade, att Frankrikes inre söndringar
vore lika lätta att häfva.8) Det beskäftiga diplomatiska fjäsk,
’) Handlingarne i Bengt Skyttes högmålsprocess äro tryckte i (Adlersparre)
Hist. Samlingar II, 260—368.
a) Mémoires III, 80.
3) Mémoires II, 360: qu’elle y avoit apporté le remede à temps et qu’elle
souhaitoit que les divisions domestiques de la France fussent aussi faciles à
accommoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
