Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Norsk nationel historieskrifning. II. Af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK NATION EL HISTORIESKRIFNING.
237
dem. Då det var den svenska regeringens berättelse och det
Hemliga utskottets memorial, som mer än något annat närde
hans misstankar och lät honom i prinsen se en medtäflare, som
hade bedragit honom och missbrukat sitt krigsbefäl som ett medel
till egen upphöjelse, och då prinsens sjukdom och senare olyckor
kunna betraktas som en följd af de oförrätter, som i anledning
häraf drabbade honom, så kan man ega någon grund att i dessa
aktstycken se den giftdryck, som räcktes honom från Sverige.
Ingen skall följa d:r Nielsens intressanta undersökning, utan
att till fullo erkänna, att prins Kristian var ett verktyg i en
starkare mans hand, då han stod stilla med armén i Norge och
blef sin konung olydig; men att grefve Wedel också fick känna,
huru osäkert det är att nyttja till redskap män af Kristian
Augusts natur. Var Kristian August till sitt skaplynne en lojal
och hederlig soldat1), så var Wedel i likhet med Adlersparre en
född upprorsmakare. Han var i hög grad äregirig, hänsynslös
och djärf samt hade ett ovanligt ljust hufvud. Han hade med
andra norrmän fått känna de bittra frukterna af den danska
regeringens politik, han såg med snillets skarpblick hvad Norge
kunde blifva, om det fick utveckla sig fritt i ett nära förbund
med sin östra granne, och tvekade icke länge om medlen. Först
trodde han, att det skulle lyckas honom att åstadkomma en
resning i Norge, så att frihetsverket skulle framgå som en akt af
norrmännens egen fria vilja utan främmande påtryckning. Detta
önskade han säkerligen också af den grunden, att det enligt hans
och alla andra norrmäns ursprungliga uppfattning endast under
denna förutsättning kunde blifva norrmännen medgifvet att på
egen hand ordna sina inre angelägenheter. Häraf hans varningar
till sina svenska vänner att intet fiendtligt företaga mot Norge.
»En Ting ligger mig meget paa Hjertet at bede Dig om», skrifver
han till Platen i juli, — »og det er: at ifald Yedkommendes
hidtil udviste Dumhed og Selvklogskab skulde fremskynde det
Øijeblik da det Norske Folks Stemme läder sig here — I da
ville lade os selv afgjøre vore Säger uden paa nogen Maade at
ville blande Eder aabenbart deri, allermindst nogensinde tænke
paa at benytte Øijeblikket til med Vaaben at tvinge Norge. Et
varse]. Till en jämförelse må man beakta Wedels bref af den 15 aug. till
Adlersparre och denna senares däraf föranledda kategoriska löfte till Karl XIII om
Norges rike den 17 samma månad. Nielsen a. st. 318 och 319.
*) Med ratta säger Armfelt i ett bref af 2 okt. 1810 om Kristian August:
»Denna furste, ehuru ej ett snille, var verkeligen hederlig karl».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
