Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Utredning rörande de Ridderskapets och adelns privilegier, förmåner, rättigheter och friheter, hvilka böra anses ännu ega gällande kraft. Af H. H:son Wachtmeister. Anm. af A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
ÖFV8R8I0TEB OCH GBAN 8KNIKGAB.
den allmänna lagstiftningen, icke kunna kallas till lif igen därigenom,
att denna lagstiftning ändras.
Lika litet, som vid förfäktandet af de fem gengångarprivilegiernas
tillvaro, kunna vi följa förf. i hans distinktion mellan dem bland
frälsejorden fordom åtföljande privilegier, som numera, då enhvar kan
besitta jord af hvad natur som helst, icke längre äro adelsprivilegier,
och dem som fortfarande skola så anses och vara underkastade
adelsmötet såsom tredje lagstiftningsfaktor bredvid riksdagen och K. M:t.
Förf. antager, att vissa frälsejordsrättigheter, de nämligen »som ega
omedelbart sammanhang med jorden», förlorat privilegiinaturen, medan
åter andra som icke ha sådant sammanhang med jorden, »men för att
kunna, utöfvas förutsätta egandet af jord», behållit sin karaktär af
privilegium. Till de senare skulle hafva hört den numera upphäfda rätten
för adelsman att göra utpantning hos sina frälsebönder, och dit skall
höra den enligt förf:s mening ännu bestående adliga höghetsrätten att
aga och näpsa frälsebönder. Och beviset härför? Det lyder så, att
dessa senare rättigheter »ej kunna anses» tillhöra jorden, utan »ega
en mera personel karakter.» Dessa mycket sväfvande ord utgöra
hela grundvalen för en åtskilnad, hvartill man förgäfves söker minsta
spår i 1810 års kungörelse. Hvarför förf. icke till detta slags
frälsejordsprivilegier af mera personel karaktär, de där icke egentligen
tillhöra eller stå i »omedelbart» sammanhang med jorden, utan utgöra
den jordegande adelsmannen tillkommande förmåner, äfven vill räkna,
utan tvärtom därifrån utesluter, adelsmans rätt att, ehuru ej i socknen
boende, vid prestval rösta för utarrenderadt eller åt landtbo upplåtet
säteri, det förstå vi ej och förf. förklarar det ej. Minst lika väl som
förmånen att få piska frälsebönder, kunde väl nämnda rösträtt
betecknas såsom varande af mera personel karaktär, icke stående i
omedelbart samband med jorden, men förutsättande jordbesittning.
Detsamma synes oss gälla om den för adelsdam, när hon utan
vederbörligt tillstånd gifter sig till ofrälst man, stadgade påföljd att
sätesgård skall mot lösen afträdas.
Skulle emellertid förfis distinktion, hvarom ingen gällande
författning har något att förmäla, vara väl grundad, så kunde tilläfventyrs
häraf dragas en intressant slutsats. Hafva särskilda adliga förmåner,
beroende af frälsejordsbesittning, kunnat blifva bestående, efter det att
alla svenske medborgare förklarats berättigade att besitta all slags jord,
då hafva väl äfven särskilda adliga skyldigheter, beroende af
frälsejordsbesittning, kunnat blifva bestående. Förmodligen är därför
frälse-rusttjensten, hvilken när som helst kan utkräfvas, en blott frälsejord
i adelsmans hand åliggande skyldighet, och således namnet adelsfanan
ännu fullt riktigt. Här får förfis uttryck om privilegier af mera
personel karaktär en lycklig motsvarighet i en erinran om skyldigheter
af samma karaktär. Ty om något borde vara för adeln personelt, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
