Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Fälttåget i Norge år 1814. Kritisk belysning af J. Mankell. Anm. af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Nu är vidare att märka, att denna plan är beräknad för en
ungefärligen jämnstark fiende. Då detta oaktadt alternativet
förutsätter reträtt bakom Glommen utan något större slag, så måste
naturligtvis denna möjlighet framträda med så mycket större sannolikhet
eller rent af som en gifven sak, då man fick med en så pass stor
öfvermakt att beställa, som man verkligen fick efter Karl Johans
återkomst från Tyskland. Att under en sådan förutsättning den
Seyerstedska planen verkligen uppfattades som defensiv bakom
Glommen, det nämner ej kapten Mankell, ehuru han annars känner och
citerar Kristian Fredriks Dagbog. Där heter det under 18 juni
(sid. 138):
»Morgenen gik hen med paa Specialkortet at gjennemgaa den af General
Seyersted udkastede Disposition eller almindelige Operationsplan, som jeg
for-klarede i Enkelthederne for General Staffeldt og Obersteme Hegermann og
Stabell. Vi besluttede, at der paa Sletterne i Smaalenenes Amt ikke skulde gjøres
haardnakket Modstand, men først ved Glommen, og at der sknlde være Tropper
til, strax at rette sig imod en Fjende, der landede ved Moss eller paa Østsiden
af Fjorden».
Enligt Seyersteds uppgift skola de närvarande, Staffeldt, Stabell och
Hegermann, intet haft att anmärka mot den förelästa planen. Staffeldt
säger sig hafva gjort några anmärkningar, hvilka ej blifvit godkända
(Morgenstjerne, I, s. 152, 251). Märkeligt är, att Kristian Fredriks
referat öfver dagens beslut, som innefattade, huru den Seyerstedska
planen under för handen varande förhållanden borde förstås, på
pricken stämmer öfverens med den uppfattning, som Staffeldts advokat
gjorde å hans vägnar gällande under processen mot honom
(Morgenstjerne, II, s. 37):
»Generalcommandoets Forsvarsplan gik ud paa at Grændsen ikke
alvorligen skulde forsvares, at Forpostkjeden skulde fægtende trække
sig tilbage over Glommen, paa hvis venstre Side den egentlige
al-vorlige Krig skulde begynde».
Den preussiske ambassadören Mårtens hade redan den 6 juli
kommit under fund med denna afsigt, såsom synes af hans depesch
för nämda dag: »Norrmännen hafva bestämt sig för att uppgifva landet
mellan Glommen och riksgränsen och ödelägga det för att därefter
taga ställning bakom Glommen, som de vilja försvara».
Den 30 juli, således vid krigets början, var äfven Karl Johan
på det klara med den saken, såsom han skrifver till Essén: »Allt
synes förkunna, att Kristian Fredrik icke tänker hålla stånd på denna
sidan Glommen, ty man försäkrar, att hans här icke utgör mer än
15,000 man».
Också kunde Norges officiela tidning efter reträtten intyga, att
»Occupationen af Glommens Østside hørte til vore Hærføreres Plan»
(Pavels Dagboger, s. 228), en sak, som den svenska
Stockholmsposten redan den 2 aug. lärer haft att förtälja.
Det vill nästan synas, som Seyersted framstår i en så klar dager,
för att skuggorna må falla så mycket mörkare på Kristian Fredrik.
Sålunda heter det (sid. 34), att norrmännens okunnighet om sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
