Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
5.’{
ning, när biografien tager till sitt föremål ett människolif, som
har vägt med stor vigt på de allmänna händelsernas våg, men
det är dock en särskild sak att beskrifva t. ex. Gustaf den
förstes lif eller Karl den tolftes, och en annan sak är att skildra
svenska statens utveckling, svenska folkets lif under desse
konungars regeringar. Ämnet är till en stor del detsamma, men
synpunkterna äro olika.
Den politiska historien eller statshistorien har sina olika
sidor efter olika slag af handlingar, hvari statens lif yttrar sig.
Hvarje särskild art af mänsklig verksamhet har sin del i statens
historia 1 och denna omväxlar äfven efter den olika grad,
hvartill utvecklingen har hunnit uppstiga. Så blifver kulturstaternas
historia mera innehållsrik än deras, hvilka befinna sig på det
omedelbara naturlifvets ståndpunkt eller nedanför denna, i
barbariets djup. Och der en kulturstat finnes, der har hvarje
folkklass, hvarje lefnadsyrke, hvarje särskild form för någon del af
det offentliga lifvet och äfven det enskilda sin historia. Man
kan tala om adelns historia, om kyrkans och i de kyrkliga
häfderna kan man skilja mellan de kyrkliga stiftelsernas,
kyrkoförfattningens historia och den historia, som betraktar de
religiösa föreställningarnas utveckling, det religiösa lifvet under olika
tidehvarf. Man kan tala om könens historia, huru förhållandet
mellan man och qvinna har varit på olika sätt uppfattadt i
seder och lagar. Med denna betraktelse är man genast inne
på familjelifvets historia, som handlar om föräldrarne och barnen
och om husbonden och tjenaren. Man kommer in på historien
om slafveriet och om arbetets frihet. — Man kan tala om
jordbrukets historia, om handelns och i allmänhet hela den
materiella kulturens historiska utveckling. Eller handlar historien
om den andliga kulturens framsteg eller återfall eller om krigens
historia, händelser, sora derunder inträffade, och sättet huru krig
fördes, olika på olika tider och hos olika folk. Och dermed
kommer historien genast att tala om staternas förbindelser med
hvarandra, deras sätt att umgås sinsemellan så i fred som krig,
den yttre politikens historia. Ett föremål kan då äfven blifva
att betrakta barbariets förvandling till folkrätt, d. v. s. huru
humanitetens begrepp har blifvit erkändt i staternas umgängelse
’ Se t. ex. företalet till Ghanier de Cassagnacs »Adelsklassens historia»
svensk öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
