Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
5.’{
veridshändelsernas sammanhang, men icke så, att hon skulle söka
ur förnuftsgrunder bevisa, att den eller den händelsen
nödvändigt måste inträffa. Historien skall helt enkelt taga hvarje
faktum sådant det är och visa, huru det gifna faktum koin att
inträffa såsom en följd af andra fakta, lemnande för öfrigt i
sitt värde den olösta frågan, huruvida verlden kunnat hafva sin
gang äfven på något annat sätt. Filosofen gör filosofien, men
historieskrifvaren skall icke göra historien, han skall beskrifva
henne sådan hon är.
Nära beslägtad med filosofien är teologien, ehuru de icke
alltid sämjas. Om historieskrifvaren lefver under intryck af sin
tids filosofi, erfar han dock ännu större inflytelse af det sätt,
hvarpå hans samtid fattar religionen. Han vore ej människa
eljest. Religion eller brist på religion är det som djupast och
kraftigast bestämmer den mänskliga karakteren; derföre måste
verldshändelserna ytterst bero af det sätt, hvarpa de religiösa
föreställningarna uppfattas, och den större eller mindre makt,
hvarmed människorna låta religionen verka på lifvet. Detta
gäller icke endast om de tidehvarf, i hvilka religionen har
framträdt mer än vanligt såsom bestämmande makt äfven i det yttre
lifvet, t. ex. reformationstidehvarfvet. Det gäller i grunden oin
alla tiders historia. Greker och Romare skulle med en annan
religion blifvit andra folk än de voro. Om ej kristendomen funnits,
skulle mänskligheten varit förlorad, när den romerska verlden
ruttnade bort. Det tredje bland forntidens verldshistoriska folk,
israeliterne, hade i sin religion förklaringen öfver hela sin
historia, och i våra dagar — hvilka olika taflor får man ej skåda
i de kristna, de mohamedanska och de hedniska folkens historia?
Och bland de kristna kan det nog inträffa, att en protestant och
en katolik skrifver historien på olika sätt. Denna olikhet beror
dock mycket derpå, hvilka delar af historien framställningen
omfattar. Der finnas stycken, i hvilka religionens inflytande stannar
på ett visst afstånd. Men religionernas olika art verkar så
kraftigt på hela den mänskliga själsodlingen, att denna ej kan
utan kännedom om tidens religion begripas, och äfven det
politiska lifvet beror i ej ringa mått af religionens skick eller
oskick.
Så har äfven den inrättning, som skulle vara religionens
vårdare, varit så nära förbunden med staten och väl ofta mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
