Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
W. E. SVEDELIUS
än förbunden, alldeles sammanblandad med staten ända derhän,
att politisk historia och kyrkohistoria nästan sammanfalla med
hvarandra, och den ena är omöjlig att behandla utan förening
med den andra. Derför är också den politiska historien ett
vigtigt föremål att tagas i betraktelse vid studium af religionens
vetenskap, teologien och icke minst för det religiösa lifvets
olika förhållanden under olika tider. Kristendomen är evigt
densamma, men han har varit på olika sätt uppfattad. Tidens
händelser verka med olika intryck på människans sätt att umgås
med Gud. Långa tider af veklig njutning och växande
välstånd eller af nöd och brist eller af blodiga strider och grymma
förödelser verka hvar på sitt sätt till att bilda särskilda
skiftningar i människornas sätt att fatta religionens begrepp.
Det religiösa och det filosofiska tänkandet står dock på en
annan grundval än historien. Men en annan vetenskap finnes,
som står så nära till historien, att densamma blott med möda
kan skiljas derifrån. Vi mena rättsvetenskapen. — Förhållandet
är dock något olika för denna vetenskaps olika delar. Talar
man om rättens rationella grundsatser, då är inan inne på
filosofiens område, ej på historiens. Handlar frågan åter om
den positiva af människor lagstiftade rättsförfattningen inom ett
visst samhälle, då kunna rättsvetenskapen och historien platt
icke umbära hvarandra. Den positiva rätten kan blott på
historisk väg förklaras. Den förutsätter sin egen historia, hvilken
just utgör en väsentlig del af folkets och statens historiska
utveckling. A andra sidan åter blifver folkets och statens politiska
lif till en stor del bestämdt i och genom dess rättsförfattning.
Här finnes ett växelförhållande af den närmaste art.
Historieskrifvaren, om han saknar all juridisk kunskap, har mången
gång ganska svårt att reda sig på sitt eget egentliga falt, och
juristen, om han är okunnig i den egentligen s. k. politiska
historien, kommer ej långt ined förklaringen, huru det tillgick, att
rättsförfattningen blef sådan han är. Detta gäller såväl om det
privata rättssystemet som om statsrätten, och en egen gren af
rättsvetenskapen, folkrätten, är helt och hållet ett ur den politiska
historien framgående resultat. Och så snart den politiska historien
vänder sig till det inre af samhällets lif, förbinder den sig mycket
nära med rättsvetenskapen, historieskrifvaren möter juristen och
bägges forskningar sammanknyta sig till delar af ett gemensamt helt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
