Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
W. E. SVEDELIUS
sätter sig med det beslägtade och det olikartade i särskilda språk.
Der behöfver språkforskaren historiens fackla att lysa sig med,
på det han icke må tappa sitt hufvud i fantastiska drömmar,
men från en verkligen grundlig komparativ språkforskning
hemtar fornforskaren sin säkraste ledning.
Vi kallade språkforskningen en hjelpvetenskap åt historien.
Så brukar man äfven benämna geografien och stundom har man
kanske velat anse denna kunskapsart icke vara något annat än
ett bihang till historien. Geografien är dock en fullkomligt
sjelfständig vetenskap. Med historien sammanbinder den sig på flera
sätt. Den gör så först och främst dermed, att historien behöfver
känna den lokal, der händelserna tilldragit sig, orternas
beskaffenhet och belägenhet.
Det händer ock stifndom, att historiska fakta erhålla sin färg
och sin karakter bestämd af geografiska förhållanden. Folkens
förbindelser med hvarandra bero till en stor del af ländernas
läge, storlek, naturförhållanden och hvad mera geografien förtäljer.
Människan tager intryck af den fysiska natur, i hvilken hon
lefver. Slättbygder och bergskrefvor amma olika folk; hafskusten
eller ett stort instängdt fastland föranleder olika
lefnadsförhållanden, hvilka åter blifvit bestämmande för nationernas ställning
i verlden. Sveriges och Norges förhållanden till andra länder
skulle vara helt annorlunda än de nu äro, om de båda länderna
icke utgjorde en halfö, men voro utefter hela sin längd från norr
till söder fastkedjade vid den stora ländermassan i östra Europa,
eller om danska öarne icke funnos, men i deras ställe funnes
öppen sjö eller en stor jordmassa, fasthängande vid Europas fastland.
Den del af historien, som i egentligaste mening kallas
forn-forskning, är i synnerhet förbunden med geografien. Frågar man,
hvarifrån Sveriges invånare i urtiden kommo, så kan den frågan
icke besvaras utan en öfversigt af de vägar, på hvilka de
möjligen kunna hafva kommit. Bostädernas utbredning öfver landet
och odlingens framsteg betingas af naturförhållanden, dem
geografien beskrifver. Hvilken stor betydelse för mellersta Sveriges
odling har icke sjön Mälaren haft och for Norrlands de stora
fjällfloderna? Sveriges hufvudstad skulle icke ligga, der den nu
ligger, om icke Mälaren der haft sitt utlopp.
På detta sätt visar sig historien förbunden icke blott med
den politiska geografien, men äfven med den fysiska. Och huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
