Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HISTORISK VETENSKAP OCH HISTORISKA STUDIER
57.’{
sprider icke historien sitt ljus tillbaka öfver geografien? Hela
den politiska geografien handlar ju om människoverk. Hon talar
om människornas sätt att bygga och bo på sin jord, huru de
hafva sig emellan fördelat jordens yta. Men äfven det material,
som den fysiska geografien har att behandla, är icke oberoende
af det sätt, hvarpå människorna gjort sin historia. Odlingen
beror af naturförhållanden, men verkar också tillbaka på naturen.
Sveriges fysiska natur är väl icke aldeles den samma, soin hon
var på den tid, då våra förfäder togo landet i besittning. Skog
växte mångenstädes, der nu växer säd, och vatten sköljde, der nu
är torr mark.
Geografiens egen historia utgör ett vigtigt stycke af
kulturhistorien, nära förbundet med den politiska häfdaforskningen.
Människornas grofva okunnighet fordomdags om sin jord och
hnrn kunskapen småningom har vuxit, de stora geografiska
upptäckterna, Columbi färd till Amerika och Portugisernas till
Ostindien utgöra verldshistoriska fakta af den största vigt. Vi
hänvisa t. ex. till Peschels skrifter1 och Vivien de Saint-Martins
»Histoire de la Geographie.»
Geografien står på gränsen af de vetenskaper, som handla
oin människors verk och de, som handla om naturen. Den s. k.
matematiska geografien är väl egentligen en del af astronomien
och blifver derigenom beroende af matematiken, hvilken
vetenskap äfven i annat afseende kommer historien till hjelp. Det är
på matematisk väg historien sätter ordning i sin tidräkning,
särdeles när olika folk begagnat olika sätt att räkna tiden. Om
man t. ex. finner i Greklands historia ett faktum, som tilldrog
sig i den eller den olympiaden, och i romerska historien ett faktum,
hvars årtal var det eller det året »ab urbe condita», så vet man
ingenting oin tidsföljden, utan att räknesätten bringas till likhet.
Och i historien finnes äfven åtskilligt annat, som blott med
räknekonstens hjelp kan bestämmas, t. ex. penningförhållanden
och varuvärden, på hvilket vissa förhållanden, som hafva
historiskt intresse, kunna bero. Så t. ex. om man får höra, att kon.
Karl den elftes reduktion inbragte så och så stor summa i den
tidens mynt, komma genast sådana frågor som dessa: hvad
betydde en sådan summa på den tiden? huru förhöll hon sig till
1 »Geschichte der Erdkunde» samt »Geschichte des Zeitalters der
Entdeckungen» och väl äfven Peschels »Völkerkunde».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
