Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANSVARSBESTÄMMELSER FÖR FÖRMYNDARESTYRELSE AF 1634 OCH 16 60 353
det sätt, hvarpå denna rätt blifvit utöfvad, och att ansvaret bör
afläggas efter samma myndighet, som regeringen skall svara för.
Fasthåller man denna kombinering af riksämbetsmännens
och rådets ansvar, uppstår ännu en svårighet för att i § 41 söka
bestämmelserna för förmyndarstyrelsens ansvar. De riksråd, som
ej sitta i kollegierna beröras ej alls i denna paragraf; de
riksråd åter, som sitta i kollegium, kunna enligt samma paragraf
ställas inför riksrätt blott i det fall, att ett helt kollegium
förser sig och svara annars inför en femtonmannanämnd.
Liksom rådets makt genom 1660 års additament utvidgats
på bekostnad af regeringens, utvidgades äfven ständernas på
bekostnad af både regering och råd. Detta skedde förnämligast
genom § 3, som stadgade, att riksämbetsmän skulle väljas med
ständernas kommunikation och antagne betänkande och genom
§ 17, som bestämde, att riksdag skulle hållas hvart tredje år.
Denna rådets och ständernas maktutvidgning är den egentliga
nyheten i 1660 års additament, och denna förändring blef icke
utan sin återverkan både på ansvarets fördelning och det sätt,
hvarpå det koin att utkräfvas.
Resultatet af ofvanstående undersökning om de
bestämmelser regeringsformerna af 1634 och 1660 innehålla om
förmyndarstyrelses ansvar torde, hvad den förra vidkommer vara af
öfvervägande negativ karaktär. Denna afsåg närmast att ordna
förvaltning; den gaf i första rummet föreskrifter för
upprätthållandet af styrelsens jämna gång; man tänkte visserligen äfven på
att ordna regementets skötsel i fall af inträdd minorennitet eller
ättens utslocknande och måste naturligtvis göra detta under
dåvarande förhållanden, men de bestämmelser, som härför gifvas i
regeringsformen äro tämligen knapphändiga och gälla i de flesta
fall lika mycket konungens frånvaro eller sjukdom. Frågan om
förmyndarstyrelses ansvar betraktades sannolikt mera som en
personlig fråga, för hvilken man ej i regeringsformen uppstälde
en allmän norm, utan i stället tillgrep den utvägen, som
riksdagsbeslutet, den edliga reversen och edsformuläret utvisa, att
statuera för hvarje gång och affordra förmyndarne personligen
bindande förpliktelser. Denna uppfattning gör sig gällande äfven
i andra förmyndarskapet rörande frågor, än den om ansvaret.
Så t. ex. behandlas frågan om, huru vid inträffad ledighet
bland de fem eller i fall af inträffadt förhinder för någon af de
ordinarie riksämbetsmännen ämbetet skall uppehållas, icke i
Hilt. Tidskrift 1888. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
