Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tegnér, gustaf mauritz armfelt
41
såsom garant af Gustaf III:s testamente i hela dess vidd, d. v. s.
dess bestämmelse om bibehållandet af den af honom tillsatta konseljen.
Säkerligen i afsigt att utverka ett sådant uppträdande från Katarinas
sida sökte Armfelt vid denna tid åstadkomma, att en skrifvelse i den
unge konungens namn genom Stackelberg afläts till kejsarinnan. Men
Ehren8tröm drog sig för att skrifva »memoiren». Konungens guvernör
grefve Gyldenstolpe undertryckte det försök Armfelt gjorde att direkt
vända sig till konungen med förslag i den riktningen. Icke bättre
gick det, då fröken Rudenschöld viel ett sammanträffande emellan
fyra ögon ville lemna konungen ett af Armfelt uppsatt koncept till
en dylik skrifvelse. Då konungen erhöll ett nekande svar på sin
fråga om han fick visa det för Gyldenstolpe, vägrade han att
mottaga det. Brefvet, som af fröken Rudenschöld sedermera förstördes,
lär hafva innehållit ingenting mindre än en fullmakt in blanco för
Armfelt att å den omyndige konungens vägnar underhandla med Katarina!
Uteblifvandet af konungens bref var ett streck i räkningen för
Armfelt. Fröken Rudenschöld framkastade visserligen några lösliga
förslag att hjelpa upp sin älskares sak: öfverste Aminoff skulle resa
till kejsarinnan och stämma henne för Armfelts planer, ja hon åtog
sig sjelf att besöka kejsarinnan i samma ärende! Slutligen vände sig
Armfelt i bref från Wien, i sammanhang ined öfversändandet af
»Prospectus», d. 8 februari 1793 direkt till Katarina, anropande
hennes »försyn» »till förmån för en ung konung, som för henne hyser
en sonlig vördnad, till förmån för ett folk, som blindt rusar mot
anarkien, till förmån ior regenten, hvars undfallenhet och svaghet,
man skickligt begagnar». En vecka senare framlade Armfelt i bref
till Toll, då minister i Varsjav, ett förslag till åstadkommande af
en omhvälfning i Sverige. För att förebygga det krig, hvartill
förmyndarestyrelsens hållning ansågs kunna leda, skulle kejsarinnan
förmås att fordra en genomgående förändring i rikets styrelsepersonal
i den riktning, som angafs i ett af A. bifogadt detaljeradt projekt —
han kallar detta sjelf i sitt koncept »revolutionsplan». Naturligtvis
skulle den tillämnade konseljen bestå af gustavianer, icke till
för-glömmandes Armfelt, sora åter skulle blifva öfverståthållare. Denna
personalförändring verkstäld, »skulle lugnet i Sverige vara återstäldt
och jakobinismen utrotad». För att gifva kraft åt sin fordran skulle
Katarina sända »en liten rysk flotta vid höjden af Stockholm, till dess
allt vore i ordning». I sina såväl tryckta som otryckta memoarer
förklarar Armfelt sistnämda tillägg understucket, hvilket hr Tegnér
dock icke anser sannolikt. Denna beryktade »revolutionsplan»
meddelades icke endast Toll (han fann Rysslands inblandning vara ett
läkemedel, hvars följder vore svårare än sjukdomen sjelf), utan
Ehren-ström och Rudenschöld (hvilka bägge gillade den), ined uppmaning
till den senare att genom ryska ministern söka förmå kejsarinnan
vinna hertigen genom mutor, innan hon vidtog kraftmedlet med
flottdemonstrationen l. Planen stannade icke ens inom den förtroliga kretsen.
1 »Ingen kände bättre iin jag», säger Armfelt i sina otryckta memoarer,
»hvad guldet förmädde öfver denna furstes tänkesätt och känslor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
