Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
öfversiGter och granskningar
Armfelt framlade den också för kejsarinnan sjelf i en memoar af d. 8
mars 1793, utarbetad efter anmodan af ryske ministern Razumovski
i Wien, som fann den »excellent». Katarina inlät sig icke på saken.
Vid sidan af detta förslag till »Haupt- und Staatsaction»
uppstodo tankar på att kalla dalallmogen till den hotade konungamaktens
hjelp, att förmå konungen fly till Petersburg eller att rent af bortföra
honom, om hertigen verkligen skrede till riksdags sammankallande.
Planen om konungens aflägsnande synes, enligt hr Tegnér, aldrig
hafva kommit under främmande ögou.
Likheten emellan Armfelts äfventyrliga projekt och de franske
kontrarevolutionärernas tillvägagående vid samma tid springer kännaren
af den tidens historia genast i ögonen. Armfelt hade icke häller
förgäfves gått i skola hos den store kontrarevolutionsmannen GuBtaf
III. Anropandet af utländsk makt för »1’ancien régime» hemma,
bortförandet af konungen, »som icke hade sin fria vilja», partinamnen, en
konungatrogen landsdels kallande till vapen (Dalarna-Vendée!) —
•dessa och andra drag från den stora revolutionens historia återfinnas
i den svenske »rojalistens» kalkering. Endast förutsättningarna voro
olika: på det ena stället en förfärlig verklighet, på det andra en
uppjagad inbillning. Armfelt plågades af »revolutionsfruktans mara» och
en undanskuffad maktälskares lystnad.
Utom dessa mer eller mindre förgripliga spekulationer gåfvo
åtskilliga missförstådda eller misstydda uttryck i Armfelts brefväxling
ämne till anklagelser. Så drogs af en mening den oriktiga slutsatsen,
att Armfelt åsyftat ett mordanslag mot hertigen-regenten. Icke ens
dennes aflägsnande ingick i Armfelts planer. Det var hertigens
rådgifvare, som skulle undan, eller ra. a. o. det var en minister förändring,
som utgjorde målet. Armfelt sträfvade, såsom af allt framgår, icke att
kasta clen bestående författningen öfver ända, tvärtom han sökte afvärja
en befarad omstörtning af densamma. Resultatet af den mot A.
väckta processen är allbekant. Hvad särskildt Armfelt angår, dömde
hofrätten honom d. 22 juli 1794 till förlust af lif, ära och gods
samt till fridlöshet, hvartill Högsta domstolen lade, på aktörs yrkande,
vanhedern att Armfelts namn skulle uppslås på kåken.
Armfelts förehafvanden stämplades af samtiden med namnet
»sammansvärjning». Hr Tegnér finner detta uttrvck olämpligt och
påstår, att »någon sammansvärjning i egentlig mening ingalunda egt
rum». Äfven om man låter hans skriftväxling med de förtrogna gå
under den menlösa rubriken politiskt kannstöperi, hur skall man
kuuna undvika att vid hans påtryckningar i Petersburg häfta namnet
konspirering ? Emellertid säger också hr T. på ett ställe om dessa:
»üomeu kan icke blifva annat äu ogillande, hans förhållande kan
förklaras, men icke försvaras», och på ett annat: »denna period med de
hemliga stämplingarna förblifver den mörka punkten i G. M. Armfelts
historia». Att deltagarna i de anufeltska »stämplingarna», för att
begagna ett uttryck, som icke ens hr Tegnér väjer, behandlades öfver
höfvan strängt, särskildt om man jämför förfaringssättet mot dem och
mot konungamördarna, däruti måste man vara erise med hr Tegnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
