Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR
I »förordet» till denna samling meddelar utg. några historiska
upplysningar om Gillets uppgift, sammansättning, verksamhet m. m.
Dessa upplysningar äro dock, särskildt i fråga om Gillets
sammansättning, mindre tillfredsställande. Så t. ex. nämner utg., att
kanslersgillet, »efter att till en början ha bestått blott af de tre kanslererne
for Lunds, Upsala och Åbo akademier, grefvarne Carl Axel
Wachtmeister, Axel von Fersen och Carl Adam Wachtmeister, jämte
kanslirådet Carl Gustaf Kökeritz såsom sekreterare,
befinnes–-redan för 1803, enligt Stockholms stads kalender, icke allenasto ha
utgjorts af kanslererne för rikets fyra akademier i Lund, Upsala, Åbo
och Greifswald, grefvarne Carl Axel Wachtmeister, Magnus Brahe,
Carl Adam Wachtmeister och friherre Hans Henrik von Essen, utan
hörde därtill såsom ledamöter då äfven riksmarskalken grefve Johan
Gabriel Oxenstierna, ärkebiskopen d:r Uno von Troil, kansliråden
Gudmund Göran Adlerbeth och friherre Shering Rosenhane samt
öfverhofpredikanten och serafimerordens historiograf d.-r Magnus
Lehnberg, hvarjämte kanslipersonalen var betydligt ökad.» Hade utg.
emellertid, i stället för att inskränka sig till en blick i »Stockholms
stads kalender» för 1803 och närmast följande år, utsträckt sina
forskningar i kanslers-gillets arkiv jämväl till Gillets protokoll, skulle
han icke blott hafva kunnat erhålla mera korrekta upplysningar
angående tillökningen och förändringarna i Gillets personal, utan äfven
kunnat påträffa flere för hans urkundsamlings större fullständighet
vigtiga bidrag, som nu saknas. Läser man protokollen, finner man
bl. a., att kansliråden Adlerbeth och Rosenhane äfvensom
öfverhofpredikanten Lehnberg redan i november månad 1801 deltogo i
Gillets arbeten. Enligt Gillets under den 27 okt. s. å. utfärdade
instruktion skulle nämligen nyssnämnda trenne personer jämte Gillets
sekreterare vara ledamöter af ett s. k. utskott, hvilket skulle förbereda
ärendena till föredragning i det af de fyra akademikanslererna,
ärkebiskopen och utskottets medlemmar — med undantag af sekreteraren
— bestående Gillet. Jämlikt k. br. den 8 april 1802 inträdde
vidare riksmarskalken gr. Oxenstierna såsom ledamot af själfva Gillet.
Redan i mars 1803 (ej, såsom hr L. uppgifver, 1804) ersattes gr.
Magnus Brahe af gr. Axel von Fersen såsom själfskrifven ledamot af
Gillet. 1 Genom k. br. den 9 juni 1804 adjungerades tvänne af hr
L. alldeles förbigångna ledamöter, nämligen f. d. rektorn vid
Stockholms trivialskola, lektor Johan Murberg och domprosten i Vesterås
Erik Waller, den förre såsom ledamot af utskottet vid dess
handläggning af frågan om en ny skolordning, den senare för att, sedan
utkastet till skolordningen hunnit fullbordas, däröfver afgifva yttrande;
domprosten W. kom dock först efter Murbergs år 1805 inträffade
död att såsom ledamot inträda i Gillet, sedan Kongl. Maj:t den 19
1 Jfr äfven Handlingarna s. 228, där Febsins namn förekommer bland de
af utg. aftryckt» underskrifterna på en Gillets skrifvelse af den 9 mars 1803,
liksom äfven sid. 269, där han likaledes befinnes hafva undertecknat en
skrifvelse, dat. den 20 okt. s. å. Brahe deltog i Gillets sammanträden nov. 1801—
jan. 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
