Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDLINGAR RÖRANDE FINSKA SKOLVÄSENDETS HISTORIA 63
mars s. å. förordnat honom att såväl inom utskottet som själfva
Gillet deltaga i utarbetandet af förslaget till den nya skolordningen,
hvilket Murberg icke hunnit fullborda. — Ännu i augusti 1806
deltog biskop Lehnberg i kanslers-gillets arbeten, hvaremot den nye
ärkebiskopen J. A. Lindblom först i slutet af april 1807 böljade
att bevista utskottets och Gillets sammanträden. Hvad slutligen
kanslern för Greifswalds akademi frih. H. H. von Essen beträffar,
var han, såsom samtidigt tillika generalguvernör i Pommern, blott
ledamot i »kalendern» och hade således saklöst kunnat förbigås.
En vigtig del i kanslers-gillets arbeten togo de s. k.
korrespondenterna. De hade därför förtjänt att något utförligare omnämnas.
Hr L. inskränker sig emellertid till att uti företalet i förbigående
omtala, att Gillet vid skilda tillfällen fann lämpligt »att ställa sig i
förbindelse med sakkunnige personer utom verket, hvilka erhöllo
kallelsebref att vara kanslers-gillets korrespondenter», hvarjämte han
bland Handlingarna meddelar formuläret till ett sådant kallelsebref
»för 4 professorer, däribland H. G. Porthan, och akad.-sekret. Otto
Christian Wåhlin». Sistnämnda, mindre tydliga, tillägg bar förledt en
anmälare af hr L:s arbete i »Tidskrift, utg. af pedagogiska
föreningen i Finland» till det antagandet, att samtliga dessa korrespondenter
tillhörde Åbo universitet, under det att i verkligheten två af dem,
Nejkter och Tingstadius, voro professorer i Upsala samt Lündblad
prof. • i Lund, där äfven Wåhlin var akademisekreterare. Dessutom
egde Gillet åtskilliga andra framstående män till korrespondenter,
såsom rikshistoriografen Anders Schönberg (hvilken redan år 1770
utgifvit etf förtjänstfullt »Utkast till det allmänna uppfostringsverkets
förbättring», den förut omtalade domprosten Waller och domprosten
i Vexiö Håkan Sjögken (denne dock först från år 1808) samt flere
andra, hvilka dock ej i likhet med de förut nämnda erhöllo formligt
kallelsebref. Till dessa senare hör själfva biskopen i Åbo, J.
Teng-ström, hvilken bl. a. afgaf ett detaljeradt skriftligt utlåtande öfver
sex af de 7 kapitel utaf förslaget till skolordning, hvilka Murberg
före sin död hann utarbeta. En annan af de mera verksamma
icke-officiela korrespondenterna var Karlstadslektorn P. Kolm ark, författare
till tvänne åren 1793 och 1794 på trycket utgifna reformförslag.
Såsom hr Leinberg äfven framhåller, var skolordningen af år
1807 kanslers-gillets förnämsta pedagogiska produkt. Denna
skolordning »hann [dock] icke komma Finlands läroverk till del, innan
en väsentlig förändring hade inträdt i dess politiska ställning». Af
detta skäl har utg. i allmänhet icke tagit hänsyn till de många
märkliga förslag rörande elementarundervisningen, hvilka till Gillet
inkommo, och som utgöra den mest intressanta afdelningen af dess
arkiv. Blott i några få fall har han ansett sig böra återgifva dem,
nämligen då de haft specielt finskt ursprung. Några af dessa ha
emellertid ett allmännare intresse, t. ex. Finska hushållningssällskapets
skrifvelser till kanslers-gillet den 1 nov. 1803 ang.
uppfostringsanstalterna i Finland (n:r 26) och till domkapitlen i Åbo och Borgå
den 16 april 1804 ang. apologistklassens utvidgande vid trivialsko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
