Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR
lorna (n:r 38); likaså Gillets skrifvelse till domkapitlet i Åbo d. 28
aug. 1806 med instruktion för en vid kadedralskolan derstädes
»inrättande» nv real-klass (mr 56). Jßland öfriga af utgifvaren
meddelade handlingar fästa vi särskildt uppmärksamheten vid Åbo
Con-sistorii Academici skrifvelse till Gillet den 6 maj 1803 angående de
för uppfostringsverket nödiga skolböcker (n:r 20) samt åtskilliga
handlingar, som röra Gillets åtgärder för lärarebildningens höjande,
t. ex. k. br. den 15 mars 1803 angående undervisning i
uppfost-ringsläran vid universiteten äfvensom offentlig examen därstädes ej
blott i pedagogik och metodik, utan äfven i »de
elementar-veten-skaper, hvilka för en lärare eller informator äro nödige» (n:r 17)
och instruktionen för Seminarium Pedagogicum i Åbo af den 28
aug. 1806 (n:r 55). De flesta af sistnämnda handlingar innehålla
dock egentligen icke mycket nytt, enär åtskilliga utdrag ur de samma
återfinnas i Broocmans uppsats om kanslers-gillets verksamhet i
»Magasin för föräldrar och uppfostrare» (1810); däremot skulle det
varit af stort intresse, om utg. i bifogade noter lemnat några
upplysningar om det resultat, hvilket nyssnämnda påbud verkligen
medförde i Finland.
Urkundernas antal är 72, af hvilka de 12 sista angå
Söndags-och Abnormskolornas uppkomst i Sverige och Finland. Vid
uppställningen af dessa handlingar har utg. denna gån g låtit den
kronologiska ordningen uteslutande vara bestämmande — blott ined det
undantag, att de 12 sistnämnda handlingarna upptagits i ett särskildt
s. k. Bihang. I betraktande däraf, att samlingen omfattar en så
kort tidrymd som 7 år, tro vi dock, att äfven de öfriga
handlingarna med fördel kunnat grupperas efter innehållet, t. ex. rörande
lärarebildningen o. s. v.; åtminstone hade väl sådana odaterade
handlingar som kanslir. Kökeritz’ bearbetningar af primäruppgifterna
rörande de finska skolorna (n:r 28—29) lämpligen bort meddelas
omedelbart efter själfva primäruppgifterna (n:r 4—5, 7—8, 10—12),
så mycket mer som de lika gärna kunna tillhöra år 1802 som det
af utg. antagna året 1803.
Då nästan alla handlingar från förevarande tid äro synnerligen
lätt lästa, ha vi icke ansett nödigt att granska det sätt, hvarpå de
återgifvit». Då de nästan likaledes allesammans äro vederbörligen
daterade och undertecknade, har utg. icke behöft kritiskt »bestämma»
dem. Blott en enda gång har han, såvidt vi märkt, i denna
samling inlåtit sig härpå, nämligen s. 251, då han sökt angifva hvad
det var för »Reflexioner», som under den 3 juni 1803 öfversändes
till kanslirådet Porthans utlåtande. Hr L. yttrar där, att skrifvelsen
måhända kunde afse en från den ofvan omnämnde korrespondenten
lektor P. Kölmark i Karlstad inkommen skrift, hvars titel var
»Reflexioner öfver allmänna uppfostran jämte utkast till dess förbättring».
Men att detta icke är möjligt, därom hade utg. genom den allra
flyktigaste blick på Kölmarks skrift kunnat öfvertyga sig. Af dess
30 folio-sidor, som företrädesvis angå organisationen af olika slags
läroverk, haudlar blott en enda sida »Om lärare», och söker förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
