Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GDSTAF IV ADOLFS FÖRMYNDAREREGERING OCH FRANSKA REVOLUTIONEN 289
en redogörelse för de 4 mill. tillbakavisade han 6asom stridande
mot båda staternas värdighet. För öfrigt sökte han ådagalägga,
att dessa millioner blott varit en välförtjänt ersättning för hvad
Sverige lidit och gjort för Frankrike (förlusten af de ryska
subsidierna, skyddandet af Frankrikes handel samt Sveriges nu
framstälda reklamationer till England).
I sitt svar den 21 germinal (10 apr.)1 måste Lacroix gifva
Staël rätt i, att fördraget existerade oberoende af
kontraratifika-tionen, och medgaf äfven, att fragan om Göteborg skulle få
blifva föremål för en särskild not, ehuru han anmärkte, att
upp-skofvet med denna bestämmelses utförande berodde af engelska
intriger, men han påstod nu, att Frankrike, då Sverige ej
utrustat det traktatsenliga antalet fartyg och ej genom repressalier
gifvit eftertryck åt sina reklamationer, långt ifrån att hafva
haft, någon nytta af förbundet, snarare haft skada däraf, tv det
hade förledt Fransmännen till att från norden taga lifsmedel,
hvilka under Svenskarnes ögon blifvit Engelsmännens byte, och
han vidhöll fortfarande sin uppfattning, att äfven
fructidorför-draget ålade Sverige att, i fall England var omedgörligt, skrida
till repressalier. Beviset härför skulle vara, att § 4 antog, att
ett krig med England kunde blifva resultatet, men att förutsätta
ett resultat, menade han, vore att förpligtiga till det samma,
ifall det blefve nödvändigt. Mellan de båda fördragen ville ban
ej erkänna någon annan skilnad än subsidiesummans ökande, och
att Sverige enligt det senare skulle få Yio af aterstälda franska
laster; och den modifikation, som välfärdsutskottet medgifvit
angående repressalierna, förklarade han blott kunna afse den
korta tid — en manad — som prairialsfördraget bestämde för
inskridandet mot England. 1’a Staëls invändning mot
subsidiernas kontrollerande svarade han, att det ej kunde innebära något
förnedrande vare sig för den franska regeringen eller den svenska,
om den förra öfvervakade, att Frankrikes tillgångar användes
till statens nytta, och om den senare inläte sig pa förklaringar
med sin bundsförvandt angående subsidier, som blifvit den be-
snjets de S. M. T. C. auront à perpètnité le droit d’enterposer dans le port de
Gothembourg dans le lien et avec lea précantions. qui seront detarminées. toutea
lea denrées, produetions et marchandises, aoit de la France, soit de aee coloniea
en Atnérique, chargèes aur lea bntiments tr.-inruix, . . . sans qu’ å raison de leur
introdnction el]es pnissent ètre assnjettces à aucnne sorte de péage» etc.
En följande artik. (VII!) upplyser, att det var i utbyte häremot, som Sverige
erhöll St. Barthélemy.
1 Smith a. a. uppger oriktigt denna handling vara af den 4 germinal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
