Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
H. W.
Great Britain would estimate the merit of this sacrifice and
would not fail to give it its due consideration in her future
transactions with Sweden». Kronprinsen hade redan en gång
låtit Guadeloupe hägra för Danmark bland ersättningarne för
Norge ("Wetterstedt till Engeström, 15/u 1813); han visste nog
att den aldrig skulle af Frankrike afträdas, hvarom Napoleon
låtit utfärda ett särskildt senatus-consulte (14 oct. 1813).1 Det
kunde således icke vara honom emot att Guadeloupe utbyttes,
oeh England fann genast att — Holland borde bekosta
ersättningen åt Sverige. De allierade beredde prinsen af Oranien ett
så stort rike, både Holland och Belgien, att han borde inse
rättmätigheten af deras fordran, att Holland borde ersätta Sveriges
förlust genom Guadeloupes återlemnaude åt Frankrike. Härom
underrättades prinsen af en engelsk diplomat, som inberättar,
att prinsen »med lugn mottog underrättelsen». Några veckor
efter detta steg skrifver lörd Castlereagh från Paris till den
engelske krigsministern lörd Bathurst: »Charles Jean has no great
claim to favour; but as none of the powers could well justify
a breach of treaty to Sweden upon the grievances, and, I must
say, strong suspicions, we are justified in entertaining of their
general, and as Russia perseveres in execution of her treaty, I
think we must, in good faith as well as policy, use our best
endeavours to finish the business».... Och England gjorde så,
både i fråga om 1813 års traktats art. II (Norge) och om dess art.
V (Guadeloupe). Men ingen torde kunna säga, att detta, hvad
England beträffar, skedde af tacksamhet mot Carl Johan. Icke
ens 1810 års successionsordning nämnes i traktaten mellan »&.
M. le Roi de Suède et S. M. Britannique», i London, 13 aug.
1814, enligt hvilken den senare går in på att betala och den
förre att mottaga »la somme de 24 millions de francs en
dé-charge entière et en satisfaction de ses droits selon 1’article IX
du traité de Paris».2 Samma dag erkände Holland, i traktat
med England, att det för denna åt Sverige för Hollands räkning
1 »Il ne sera conclu sucun traité de paix entre 1’empire Framjais et laSnèdfs,
qu’au préalable la Suède n’ait renoncé à la possession de 1’isle franijaise de la
Guadeloupe. Il est défendu à tout fran$ais de la Guadeloupe, sona peine de déshonneur,
de priter aucun serment au gonvernement Suédois, d’accepter de Ini aucun einploi,
et de lui préter aucune assiBtence.»
2 Så lydande: >S. M. le Roi de Suède et de Norvège, en conséqnence
d’arrangementa pris avec ses alliés, et pour l’exécution de 1’article précédent,
con-sent à ce que l’isle de Guadeloupe soit restituée à S. M. très-chretienne, et cède
tous les droits qu’il peut avoir sur cette isle.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
