Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF AF WETTERSTEDT
’99
utbetalda summa, jämte till Hollands försvarsväsen ytterligare
betalbara summor, tillsammans 6 millioner £ st., till England
afträdde sina kolonier Goda Hoppsudden och Demerary. Dagen
efter denna uppgörelse om Guadeloupe undertecknades i Moss —
preliminärerna till den nya uppgörelsen om Norge.
Kronprinsen var alltså hemma i sitt land. Han kändé väl
hur afvoga de allierade i själfva verket voro emot honom, med
undantag af kejsar Alexander, och hur nödigt det var för honom
och för Sverige att få slut på det norska motståndet mot
föreningen. Han hade kommit till ett kapitalfattigt land, hvars
riksbank helt och hållet var undandragen regeringens inflytande. Djupt
öfvertygad om sin finansiela insigt ville han ock ge den spelrum,
titi Sveriges bästa. Han hade redan 1812 förmått riksdagen att
godkänna en vådlig finansoperation, nämligen afskrifvandet af
två tredjedelar af rikets utländska skuld i Genua, Holland och
Brabant, då franska provinser, för att hämnas på Napoleons
framfärd emot svenska fordringar och äfven för de förluster
han sjelf gjort i Holland. Nu, under förhandlingarna om
ersättningen för Guadeloupe, skref svenska ministern i London,
att »prinsen af Oranien lärér ej underlåta att framställa i
utbytet den skuld vi hade i Holland och som vid riksdagen
an-nnllerades» (Rehausen till Engeström, 8/t 1814). Häraf blef
väl intet genom Castlereaghs mellankomst, men tanken var väckt
hos kronprinsen. Reelt var det hans förtjänst att 1813 års
traktat med England kommit till stånd, formerna borde väl ej
nu mer än annars hindra honom att gagna. Han fann sig kallad
att taga om hand de 24 millionerna, hvilkas utbetalande åt svenska
ministern i London just nu skulle begynna, för att, bättre än det
af riksdagen beroende riksgäldskontoret, betala Sveriges 1812
godkända utländska skhld, och därjämte till Sveriges förmån »styra
kursen». I stället för höjdt apanage, hvaraf han väl gjort àig förtjänt,
begärde han endast att riksgäldskontoret skulle å hälften af den
för 8knldbetalningen disponerade summan betala 6 pränta till
honom och hans efterkommande enligt 1810 års successionsordning.
Man hade riksdagens beslut af 1812 om de ultramarinska
besittningarnes och därifrån härflytande inkomsters undandragande
från Sveriges riksdags inseende och granskning. Endast på grund
häraf kunde konungen, med statsrådets bifall, öfverlemnat de för
Guadeloupe inflytande medel till H. K. H. kronprinsens
c|isposr-tion för uppgifna statsnyttiga ändamål, och aldrig befarat, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
