Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
funnit i samma arkiv1; den daterar sig från den 2 september 1594
och är ett salu- eller pantebref, genom hvilket »noble» Pierre
d’Es-couperie, herre till Pouzzols afstår rättigheten till en del gårdar till
»noble» Jean de Maurel, herre till Viilarlong. Dessa gårdar hade
tillhört farfadern Jacques d’Eseouperie, som i sin lifstid bebott en
gård benämd Caunes. Bland gårdarne nämnas, en afvelsgård
(»mé-tairie») kallad Russol och en annan dylik kallad La Gardie2, båda
belägna nära invid ofvannämda Viilarlong.
Vi erfara genom denna handling icke blott Ponti faders namn
utan äfven namn på dennes gods, samt visshet om, att han hade en
sonson vid namn Pierre, som efter sin fader, Ponti broder, skref sig
herre till Pouzzols.
Utom dessa aktstycken från 1500-talet har Mahul funnit en del
bref från 1600-talet, hufvudsakligen skrifna af Jakob De la Gardie,
Ponti son, till slägtingar i Frankrike. Några af brefven äro skrifna
från dessa slägtingar till hvarandra. Det är likväl egentligen endast
ett af de till 29 stycken uppgående brefven, som lemnar någon
närmare upplysning rörande slägten eller dess gods.
Det är skrifvet af M. de La Tour (se stamtaflan) till M. de
Pouzzols, hans fader samt innehåller ungefär följande3: Han är i
Riga och har träffat Jakob De la Gardie samt har talat ined honom
om affarer, ined anledning däraf att Jakob hade sagt sig önska
återlösa familjegodset Russol, som, jämte en del andra, slägten tillhöriga,
gårdar, var pantsatt. La Tour hade på Jakob De la Gardies fråga
svarat att Russol pantsatts, emedan M. de Russols enka, som haft
6000 écus i hemgift samt sedan ärft såväl mannen som sina tre barn,
hade återfordrat dessa penningar af slägten. Man hade då tillsvidare
måst pantsätta godset för 39,000 livrés. Då Jakob äfven önskat veta,
för hvilken summa godset Caunes var pantsatt, hade La Tour sagt
honom att det antagligen vore en 2 à 3000 écus mera än Russol,
men då var pantesumman för gården La Gardie med beräknad. På
frågan huru mycket alla dessa gods möjligen kunde afkasta, hade han
svarat att Russol räutade 600 écus, La Gardie 400 francs samt Caunes
så mycket att det hela blef omkring 6000 livrés. Jakob De la Gardie
vore visserligen intresserad för köpet, men önskade dock vara alldeles
1 M. Mahul meddelar däremot ej eu tredje handling från 1500-talet rörande
Ponti slägtingar daterad 18 sept. 1567. Det är M:lle Bernardine de Raméjane’s
(enka efter baron de Moussaye och syster till Penthesilea, se stamtaflan) testamente
till förmän för hennes neveu, Francois d’Escouperie. Afskriften är meddelad i den
till K. Biblioteket insända uppsatsen.
2 Afvelsgården La Gardie har sedermera utan afbrott åtföljt gården
Viilarlong. Den tillhörde från 1751 slägten d’Ayrolles, som då köpte detta Viilarlong
och upptages sedermera i förteckningen på Änne d’AyTolles’ hemgift, då hon gifte
sig med Jean Jacques Mazières. Denne ärfdes af sina barn i ett andra gifte och
ännu på 1850-talet innehade deras afkomlingar den omtalade gården La Gardie.
3 Detta bref saknar datum, meu torde vara skrifvet efter 1624 den 10 dec..
då Jakob. De la Gardie själf skrifver till M. de Pouzzols och erbjuder sig att
återlösa familjegodsen samt före den 24 maj 1626, då han skrifvit ett bref till M. dr
La Tour, som tydligen då åter befann sig på slottet Pouzzols.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
