Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
O. B. RYDBERG
Detta var skilnaden i formen. Det återstår att undersöka
skilnaden i realiteten. Denna skulle hafva bestått däri,att brefven,
beseglade af hvart rike för sig, väl därigenom böra antagas skolat
tillkomma på det sätt, att normalakten och de efter densamma
utskrifna, lika lydande brefven föredragits och framlagts till
besegling på särskilda möten inom hvart och ett af rikena,
hvilka då skulle hafva egt rätt, icke till att göra förändringar,1
men väl att förkasta den i Kalmar slutna öfverenskommelser*
Hade denna urkund varit en sanning, så att, såsom däri säges,
enighet verkligen uppnåtts och hade därjämte på mötet Norska
riksrådet varit representeradt i jämlikhet med de andra rikena,
så hade denna ratifikation på de särskilda mötena i
verkligheten likväl icke blifvit annat än en sollennisering af
överenskommelsen i Kalmar, ty konungen och drottningen hade enligt
Kalmarakten redan gifvit sitt samtycke och de öfriga
ratificerande (beseglande) hade i sådant fall till sin ojämförligt
väsentligaste del bestått af samma personer, som de i Kalmar
beslutande.3
Det är otvifvelaktigt denna uppfattning, som ligger till grund
för uttryckssättet i unionsdokumentet, där det utan vidare heter,
att bref sculce gifvas två af hvart rike och sculæ beseglas af
konungen etc. Man ihågkomrae dessutom, att enligt
unionsdokumentet de beslutande betraktade sig icke som ombud eller
fullmäktige utan som principaler; det var de själfve, de tre
rikenas råd och män, som med konungens och drottningens
samtycke beslöto unionen på de i akten innehållna vilkoren. I
öfverensstämmelse härmed framställes stadgandet i akten, att
med densamma lika lydande bref skola gifvas, två af hvart
rike, som en sak, i fråga om hvars verkställighet ingen
opposition tänkes. Det är ock detta, som förklarar, att, när det en
gång blef fråga om aktens gällande kraft, det uteblifna
utfärdandet af de sollenna brefven, två af hvart rike, icke fattades som
1 Mail erinre sig att det heter i normalakten att de tvi af hvart rike gifna
brefven skulle vara lydande »i alla modæ oc met allæ artikele, som hær fore
screfuet star>.
’ Härvid kan förtjena anmärkas, att, äfven med antagandet att alla tre rikenas
representanter skolat besegla samfäldt, man icke sknlle knnnat fr&nkänna ett rikes
representanter rätt att vägra sin besegling, om de icke varit p& mötet närvarande
och i beslutet deltagit.
3 Se i Kalmar icke representerade köpstäderne, hvilkas sigill äfven skulle
vidhängns, kunde under dessa tiders förhållanden intet inflytande utöfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
