Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT INLÅ.GQ I FRÅGAN OM UNIONSDOKUMENTET AF ÅR 139 7 325
men denna akt skulle likväl enligt den af Hr Erslev uppstälda
formen för ratifikationen icke nämnas, nej icke ens på minsta
sätt antydas. Dokumentet, äfven i sitt behöriga skick på
pergament med 17 vidhängande sigill af de tre rikenas förnämste
på unionsmötet närvarande män, tvänne ärkebiskopar, två
biskopar, den ena Danmarks rikes kansler, Norges kansler, och de
mest framstående af de tre rikenas världsliga rådsherrar, skulle
enligt Hr Erslev utan vidare kunnat förstöras; »naar
Ratifika-tionerne var udfærdigede og udvexlede, kunde man, om man vilde,
kassere Kalmarbrevet, der fra da af kun havde historisk
Intresse». 1 Det var dock på grund af denna akt som de omhandlade
ratifikationsbrefven skulle funnits till, ty det var i den det
stadgades, att med den lika lydande bref skulle gifvas, två af hvart
rike. Det var vidare denna akt, som drottningen och hennes
storverk till ära var daterad pä Margaretas dag; en dag, som
i de af Hr Erslev formulerade ratifikationsakterna, hvilka enligt
honom skulle gifvits på olika dagar och från skilda orter på
möten inom hvart och ett af de tre rikena, icke skulle stått att
upptäcka. Det skulle således icke funnits någon gemensam
unionsakt, icke engång ett datum för unionens stiftelse. Vidare,
ehuru det utan tvifvel var unionens stora stiftarinna till ära,
man, som jag sagt, ville hafva unionsakten daterad på hennes
namnsdag, skulle denna akt dock icke ansetts värdig att
ens renskrifvas, utan man skulle, oaktadt ett ord på dess sista
rad vittnar om motsatsen, företagit sig att utan upptänklig
anledning besegla ett felaktigt koncept.
I konsekvens med sitt yrkande, att unionsdokumentet blott
är ett vittnesbörd, yttrar Hr Erslev, sid. 10 (110), beträffande
beseglingen, att man »kunde tänke sig, at f. ex. ærkebisperne af Lund
og Upsala alene havde vidnet om Sägen». »Nu, säger han sid.
37 (137), har jo ikke blot disse to beseglet, men dertil to
andre høje Prælater og sex fornemme Lægmænd». »Hvor kan man
tænke sig, säger han på ett annat ställe (sid. 136), »at blot
en eneste of Udstederne skulde ville stadfæste dette
Vidnes-byrd med sit Segl, naar Forhandlingerne i Virkeligheden havde
ført til et ganske modsat Resultat» (näml. det resultatet att man
icke kommit till enighet).
Huru riktigt detta än är från Hr Erslevs ståndpunkt, så finner
han det dock »højst betænkeligt», att ingen af Norrmännen satt
1 Erslev, Unionsbrevet, 8. 10 (110).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
