Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YTTERLIGARE NÅGRA ORD OM ERIKSGATAN
367
(codex A) just i lag gifvit ett uttryck för valformen 13191 En
skillnad mellan Uppl:n och Södermlm är alltid den, att den sistnämda
lagen talar »om allt svearikes råd», men detta uttryck berör enligt
min mening på intet vis lagmännens inställelseskyldighet vid Mora.
Denna var redan ålagd i Upplandslagen; genom Södermannalagen åter
fingo lagmännen och folkombuden, hvilka först omtalas vid 1319 års
val, en i lag erkänd rätt att deltaga i själfva valet, om också blott
såsom rådgifvande part. Att landets flesta lagmän åläggas att vara
tillstädes vid Morating för att strax vara tillhands att döma den valde
till konung, är en sak, en annau är, att samma lagmän (med sina
resp. lagsagoombud) erkännas hafva rättighet att råda de egentliga
valmännen vid själfva valet2. Upplandslagen stadgar en
öfvergångs-form mellan Yestgötalagarue och landslagarne, en öfvergångsform,
som med vissa strax ofvan utvecklade nyheter återfinnes äfven i
Söder-mannalagen. Detta är min åsikt. Doc. Kjellén och före honom
prof. Schlyter fasta stort afseende vid Vestgötalagens yngre codex,
hvilken torde vara ungefär samtidig med Upplandslagen, och mena,
att då denna codex ej känner till någon lagmännens inställelse vid
Morating, så måste Upplandslagen tolkas icke efter sin egen bokstaf,
utan efter innehållet i bemälde codex. Den yngre Vestgötalagens
retlösabalk § 1 är emellertid i mina ögon intet annat än en afskrift
af motsvarande lagrum i den äldre lagen och förtjänar intet afseende
vid tolkningen af g 1 i Upplands och Södermanlands landskapslagars
konungabalkar. Vestgötalagens yngre codex innehåller i afseende på
eriksgatan samma bestämmelser som den äldre, den nämner ej mera
än konungens besök vid Östergötlands och Vestergötlands ting och
förbigår särskildt småländingarnes hyllning. När nu Upplandslagen
i afseende på eriksgatan onekligen infört vissa nyheter i förhållande
till den yngre Vestgötalagen, så torde det vara djärft nog att förneka
möjligheten af, att den också gjort detta ifråga om det egentliga
konungavalet. Vestgötalagen anses hafva fortfarit att gälla i sin
landsända ända tills mot slutet af 1380-talet3, och dess föråldrade
stadganden i afseende på konungavalet stodo sålunda kvar ännu länge, sedan
MELL oförtydbart bestämt, att lagmännen skulle närvara vid Mora.
Liksom Vestgötalagens retlösabalk I onekligen är föråldrad gentemot
MELL tror jag den vara detsamma redan emot Upplandslagen, och
jag tror detta desto hällre, som Upplandslagen enligt min tolkning
uppenbarligen bringas i närmare öfverensstämmelse än eljes med den
1 Om Eriksgatan, sid. 42.
2 Då jag aldrig varit blind för denna viktiga skillnad emellan Uppl:n och
Södermanl., förefaller det, såsom om doc. Kjellén missuppfattat min åsikt
härutinnan (jfr. doc. Kjelléns granskning af min afh. om konungaval etc. i Hist.
Tidskr. 1889). Ang. betydelsen af uttrycket »med allt Svearikes råd» vill jag
härstädes endast fasthålla min förut tillkännagifna åsikt, att såväl lagmännen som
folkombuden därmed åsyftas (sid. 19 i >Om konungaval» etc.). Lagmännen hade
enligt lag ingen rådgifvande stämma vid valet, förrän folkombud tillkallades, men
fingo det, liksom folkombuden själfve, så snart detta skedde.
» Jfr Naumann, Sv. statsförf. hist. utv. (1875), sid. 25 not. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
