Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
blott ungefär 30 år yngre Söderraannalagen (codex A), hvilken, såsom
sagdt, af doc. Kjellén själf anses återspegla 1319 års valform.
Jag har i det föregående kommit att nämna 1319 års märkliga
konungaval och vill därföre i afseende därpå särskildt anmärka, att
jag icke det minsta rubbats i min förut uttalade uppfattning af detta
val. Jag anser fortfarande, att den under Magnus Erikssons egen
regering nedskrifna Stora Rimkrönikans uppgift (hvilken i hufvudsak
accepterats af Ericus Olai) att fyra bönder från hvarje härad vordo
kallade till Mora 1319, förtjänar större tilltro än det bekanta
tilllägget till Södermannalagen (codex B), hvilket tillägg jag fortfarande
med Tengberg anser icke vara ett förarbete till MELL, utan en
delvis påbättrad afskrift af MELL, tagen å obestämbar tidAtt
Finlands två lagsagor nämnas i inledningen till tillägget (ehuru Finland
fick två lagmän först 14352, att öländingar och värmländingar
omtalas i S 7 (ehuru de förbigås i MELL3, att ingen gisslan (såsom
det sker i MELL) omtalas under eriksgatan, detta är för mig skäl
nog för min åsikt, och jag anser additamentet just för sin
obestäm-barhet i anseende till åldern på det hela taget förtjäna ringa afseende,
åtminstone ifråga om 1319 års val och i jämförelse med Stora
Rimkrönikan, som ju är så godt som Bamtidig med valet.
Flera frågor i »Om Eriksgatan» kunde vara att beröra, men jag
nöjer mig med att säga, hvad jag redan sagt, hänvisande i öfrigt till
E. Hildebrands ofvan omnämnda recension af arbetet. Jag kan
emellertid icke underlåta att lyckönska doc. Kjellén till hans tolkning (å
sid. 37 och sid. 43—44) af uttrycken »sedan andra som han beder»
(Vestg.L.) och »sin ed gånga, som han gick i Uppsala, då han först
till konung togs och allmogen honom» (§ 7 Addit Söderm.L.). De
gjorda tolkningarne äro enligt mitt förmenande utan tvifvel fullt
riktiga.
K. Key-Åberg.
Underrättelser.
— Föreståndaren för det Vatikanska arkivet, kardinal Josef
Hergen-röther afled efter långvarig sjuklighet i Rom sistlidne oktober månad
detta år. Hans verksamhet såsom »cardinale-archivista» är isynnerhet
1 Just tillföljd af denna min åsikt om tillägget till Söderm.L. har jag i min
afhandl. om konungaval etc. (sid. 23) kritiserat ordet »förr nämnda» i Konungab.
III i MELL, och jag kan ej hylla den lättvindiga tolkning af sagda ord, som doc.
Kjellén efter Schlyters anvisning gör i sin recension af min afhandl. Att Schlyters
tolkning från början icke varit mig okänd synes af not. 1 sid. 23 i min åberop.
afhandling.
* Prof. Schlyters förklaring häraf (Addit. not. 5) synes mig vara otillräcklig,
då nämligen Finland ändock före 1335 (det tidigaste år tillägget i an vara gjordt)
hade en egen lagman, och sålunda lagsagornas summa i additamentets böljan
borde uppgifvas till 10, ej 9.
3 Jfr »Om konungaval» etc., sid. 23 not. 2 och sid. 28 not. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
