Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ÖFVERBIGTBR OCH GRANSKNINGAR
meningen, hvarföre upptogs det ej i senare lagar? Och ännu ett må
tilläggas. Snorre anses ha fått en mängd upplysningar af lagman
Eskü i Vestergötland, samme man, som äfven samlade och ordnade
vestgötarnes lagbok. Det är en egendomlig öfverensstämmelse mellan
uppfattningen af händelserna vid Olof Skötkonungs afsättning och
uttrycken om konungavalet i VGL., hvars äldre redaktion allmänt
hänföres till 1200-talets början.
Emellertid skall gärna erkännas, att öfversättningen af »vräka»
med »afsätta» kan väcka betänklighet. Det röjer onekligen en viss
»naiv vildhet» eller råhet i konstitutionel! hänseende, som man knappt
skulle vänta. Jag tillåter mig emellertid påpeka, att »vräka» äfven
har en annan nära liggande betydelse, den af »förkasta» (jfr glossaren
till Sm. L:8 kristnubalk och där anförda analoga citat). I satsen
skulle då ligga inneburen en rätt för svearne att antaga eller förkasta
ett »kungsämne».1 Visserligen strider äfven detta mot förf:s teorier,
men dessa äro, såsom jag redan sökt visa och kommer att visa, icke
hållbara, man må öfversätta »vräka» på ena eller andra sättet.2
Enligt förf:s tolkning af Upplandslagen (s. 30) skulle på Mora äng
endast en förklaring afgifvas af folklandens menighet, att man ämnade
välja en viss person till ny konung, och själfva hyllningen sedan ske
på »ett ting» i Uppsala. Tolkningen lider af inre osannolikhet, stödes
ej af lagen och lika litet af de bevis förf. anför. Han anser
nämligen att representanter för Finland, Helsingland och det öfriga
Norrland, hvilka ej kunde räknas till de tre folklanden, och sålunda ej
skulle få vara tillstädes vid stenen på Mora äng, skulle varit
närvarande på ett ting i Uppsala för att där deltaga i hyllningen och
mottaga konungens ed. Beviset väger ej mycket, tv det är orimligt
att antaga, att i en lag, som blott känner lagsagor, såsom politiskt
berättigade områden, man ens skulle ha tänkt på inbyggarne i svenska
Finland, där samhället ej hunnit fullt organiseras och lagman
säkerligen ännu icke fanns.3 Finnarne hade ingen rätt att deltaga i
konungaval före 1362. Detsamma måste anses gälla om Norrland, norr
om Helsingland. Huruvida man åter i senare hälften af 1200-talet
tänkt på något helsingarnas deltagande i valet är ytterst tvifvelaktigt.
När 1468 Kristiern I ville ha sin son väld till efterträdare, lät han
honom bl. a. i början af maj hyllas i Helsingland, oaktadt i slutet
af samma månad en efter landslagens bud sammansatt valnämnd var
sammankallad till Stockholm. Hade man tänkt sig helsingarna där
vara representerade, hade man väl icke tillgripit en sådan åtgärd.4
Hvad berättigar förf. för öfrigt till antagandet, att valet skulle för-
1 Det är tydligt att denna öfversättning godt låter förena sig med Snorres
berättelse.
’ Själf gör jag ej anspråk på att vara språkforskare, men vill blott tillägga,
att efter hvad jag från kompetent hill erfarit, förf:» tydning af ordet äfven i
språkligt hänseende är oantaglig.
3 Lagman i Finland omtalas, som bekant, först 1324.
4 Först vid valet 1499 finner man Helsingland och Ångermanland
representerade — med hvar sitt ombnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>