Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH RYSSLAND, EFTER FREDEN 1 KARDIS
99
.fauterna» i sitt ratifikationsbref. Svenskarne lofvade att följande
dag lämna en »levers», hvari de förbundo sig att i Moskva gifva
sin ratifikation den af ryssarne äskade lydelsen, om denna vuune
stöd af det där förvarade svenska fredsinstrumentet. I samiua
konferens blefvo formulären till de »ändteliga fullbordansskrifterna»,
mot hvilka man ej synes haft något af vikt att anmärka,
»ad-justerade-, svenskarne päminte ryssarna om löftet att tillskrifva
tsaren i Salmis-frågan och mottogo en ytterligare försäkran
härom, och inan öfverenskom att resa öfver gränsen den 23. 1
Den 22 sändes den utlofvade »reversen» till ryssarna. * Den
23 afsändes å ömse sidor de skjutshästar, som skulle föra båda
ambassaderna öfver gränsen, och s. d. på eftermiddagen möttes
dessa vid Plysa. Sekreteraren Adrian Miiller’ torde ryssarne
in på svenskt område och en rysk pristav svenskarne in i
Ryssland. Det är vår afsikt att tillsvidare lämna de torra och
följa de senare. Men dessförinnan vilja vi med några ord
beröra ett förhållande, som vi, ehuru det icke afhandlades vid
Plysamiinde, nu måste upptaga till behandling, pä det den
följande tidens händelser må kunna framstå i sitt fulla ljus.
De olikheter mellan det svenska och ryska
ratifikations-brefvet, »om förorsakade tvister vid Plysamiinde, hade varit så
godt som utan all betydelse. Men det fans en »discrepantz»
mellan dessa akter af långt större betydelse än dessa, en
»discrepantz», som de svenska sändebuden kände till sa väl som de
ryska, inen om hvilken det oaktadt, efter hvad man kan finna,
intet ord vexlades.
I sin 20:de punkt föreskref det svenska fredsinstrumentet,
— det vid Kardis till ryssarne öfverlämnade så väl som dat som
var inryckt i ratifikationsbrefvet — att å ömse sidor alla fångar
skulle återställas, af hvad stånd eller nation de än voro; dock
skulle de, som ville stanna i Ryssland eller Sverige, äga rätt
därtill. I det ryska instrumentet egde motsvarande bestämmelser
ett tillägg: undantagandes dem, som i det ryska riket godvilligt
antagit den grekiska religionen. Skilnaden var betydelsefull.
1 Under koaferemen hade ryssarne frågat, hvarföre ej riksamiralen
underskrifva ratifikationen ntan en annan i hans ställe — riksrådet och amiralen Claes
tijelkcnstjerna, »om under Wrangels frånvaro i Pommern förde presidiet i
arai-ralitetskollegiet. Upplysta om orsaken till detta förhållande läto de aig nöja —
för att sedan med större eftertryck upptaga ämnet i Stockholm.
■ I L. P. pp. 428.
3 Samme man. som af Karl X Gnstnf år 1659 sändes till Ryssland, jfr
förf:s anf. arb. ss. 18 ff.; se vidare nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
