Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkomsten och karakteren af fr1het8tidenS författning 261
målet. Den häfdvunna förvaltningsorganisationen biet visserligen
betryggad mot alla attentat, men på samma gång omöjliggjordes
all yttre kontroll öfver dem, som skulle handhafva den, då
regeringen (det vill nu säga rådet), som utöfningen af denna
kontroll skulle ålegat, nu i stället underkastades deras kontroll, d.
v. s. blef beroende af sina underlydande! Följden blef också ej
blott byråkratiska öfvergrepp mot den öfriga befolkningen utan
ock slapphet och missbruk i själfva ämbetsutöfningen, hvilka i
längden ej kunde undgå att menligt återverka äfven på
förvaltningsorganisationen själf, således på just det, som man framför
allt velat stärka.
Men å andra sidan medförde det starka ämbetsmannavälde,
soin sålunda blef det utmärkande för Frihetstidens författning,
under dåvarande förhållanden, äfven vissa fördelar.
Det har med hänvisning till Englands exempel ofta
framhållits, att ett sundt statslif endast i sådant fall är möjligt i ett
samhälle med parlamentarisk statsförfattning, att denna utvecklat
sig öfver en grundval af lokal själfstyrelse (»selfgovernment»).
En sådan består, sasoin bekant, däri, att inom de olika
landsorterna delar af statsförvaltningen på grund af frivilligt åtagande
handhafvas af personer, som till sin sociala ställning äro
oberoende af regeringen, men äga solidariska intressen med
förvaltningsområdets befolkning och som därför, under det de verka i
statens tjänst, dock ej äro egnade att blifva blinda verktyg för
en despotisk centralmakt. Härigenom erhålles en den yppersta
stam for rekrytering af den herskande riksförsamlingen ined män,
utmärkta på en gäng af själfständighet, erfarenhet i offentliga
värf saint ansvarighetskänsla, och framför allt räddas samhället
frän den allmänna osäkerhet och det gränslösa partiförtryck, som
måste blifva följden, om äfven förvaltningen drages in i den
parlamentariska täflingskainpens hvirfvel, och detta kan svårligen
undvikas, oin den är centraliserad, d. v. s. hela dess personal
beroende af den växlande riksdagsmajoriteten, som i en
parlamentariskt styrd stat är den egentliga centralmyndigheten. Nu
var eller blef, såsom bekant, en ren parlamentarism rådande
under Frihetstiden, och man har sökt en af de förnämsta
orsakerna till att denna författning ej utföll bättre däruti, att
dess upphofsman uppförde densamma öfver den rena
ämbets-liiannaförvaltning, som undanträngt den urgamla själfstyrelsen i
värt land, i stället för att, om ock i andra förmer, återställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
